Infall kommer oftast plötsligt

 
Ja, infall. Jag fick ett utskick från HM som jag klickade vidare på. Inspiration för badrummet. Jo, då. Gröna och gula härliga handdukar och badlakan. Jag älskar färg. Det är ju bara så, men varken gult eller grönt passar i mitt badrum på grund av den mörkturkosa väggfärgen.
 
Visserligen har jag ju köpt ett draperi som liksom binder samman färgkaoset på min toalett, men jag måste ändå hålla mig till en viss färgskala när det gäller handdukar. Det plötsliga infallet då? Jo, jag tänker att jag ska måla om väggarna i badrummet.
 
 
Bak i den här bilden kan man ana den grönturkosa färgen. Om det blir av tänker jag i så fall välja en ljus färg. Vit är nog inte så bra för då skulle det fula golvet framträda väl mycket, men kanske någon ljus sandfärg.
 
Nå väl. Infall kommer oftast plötsligt och det kan försvinna i samma hast. Med andra ord. Vi får se, men det vore roligt. Framför allt vore det roligt med illfärgade handdukar.

Min livräddare

 
Det här är min livräddare. Jag älskar den här produkten! Kroppssmör. Mmm. När temperaturen sjunker ner mot noll och under så blir min hud så ohyggligt torr. Spricker som gammal lakansväv. När den gör det kliar det överallt och skinnet känns för litet. När min hud blir så där torr kan jag även få skavsår av mina kläder. Låter ju helt galet, men det har hänt.
 
Detta är nog första vintern då jag verkligen smörjt in hela kroppen efter varje dusch med den här. Jag kan fortfarande bli extra torr när temperaturen pendlar mellan minus och plus, men inte i närheten av så torr som jag var innan jag använde den här krämen.
 
Jag vet en del som inte alls gillar den, som tycker att den bara lägger sig utanpå och känns kletig. Så fungerar den inte alls på mig utan den dras in i huden och gör vad den ska.
 
Sommartid använder jag den bara till benen. I övrigt känns den för fet. Men som sagt vintertid är den rena himmelriket för huden.
 
Livräddare är att ta i kanske, men det gör mycket för mitt humör att huden inte kliar och spricker. När alla andra fryser har jag mest tyckt att det varit kallt. Kanske är det krämens förtjänst även det. Så på ett sätt är den nog min livräddare.
 
Ja, det var ett himlastormande tips från mig.

En liten filur

 
För er som har träffat min crazy eye bird. Den här filuren verkar vara en kusin. Hittade hen på ett elskåp i Linné. Så himla söt!
 
Igår trillade jag i trappan på jobbet. Ett riktigt rejält brak. Turligt nog var jag på väg upp och inte ned. Nedförsramlingar har en tendens att bli mycket, mycket värre. Jag fick bara en lårkaka och ett jätteblåmärke. Ja, plus att det stramar och gör väldans ont också.
 
I själva smällen kändes ingenting, men efter en stund var det som om hela benet brann och sen kom svullnaden. Jag slängde ut en bild på Instagram på min blå höft, men jag ska bespara er.
 
Efter jobbet igår var jag på kören och jag gick på det tidigare passet. På grund av årsmöte hade man tidigarelagt starttiden så jag missade de första 20 minuterna. Det var lite synd. I övrigt var det lika härligt som förra veckan, bortsett från att de sköna tanterna inte var där. Jag träffade en av dem, hon som ville ha mig bakom sig, och hon skällde på mig för att jag hade kommit till det tidiga passet och inte det sena som hon gick på.
 
Jag får nog överlägga det där ordentligt vilket pass jag ska gå. Fördelen med det tidiga passet är att jag kan åka dit direkt efter jobbet och att jag inte blir så sen hem. Fördelen med det andra passet är att det inte är lika mycket folk samt att det var en skönare atmosfär. Fast sånt kanske man inte kan avgöra på en gång. Jag kanske inte måste bestämma. Jag kanske kan växla. Nackdelen då är att man inte lär känna folk lika enkelt, skulle jag gissa.

Gubben i molnet

 
Den här tavlan är ganska speciell. Jag har för mig att jag skrivit om den förut, men jag hittade inte inlägget när jag bläddrade bakåt i bloggen. Jag gjorde den i gymnasiet i alla fall och den gjordes utifrån en dikt som vi skrivit tillsammans på något sätt i klassen.
 
Jag hängde upp den här tavlan utanför toaletten nyligen och upptäckte då att det sitter en gubbe i ett moln. Jag har aldrig sett honom förut och jag har inte målat dit honom med flit. Likväl sitter han där med perfekt form och skuggning. Ser ni honom? Ser ni hur ljuset faller på hans öra? Ser ni adamsäpplet?
 
 
Han sitter i det mörka molnet längst fram i bilden. Inzoomad försvinner näsan, men backa upp till den första bilden och kolla igen. Där ser man inte att näsan är borta.
 
Sånt här är så himla kul med målningar. Att man kan se saker som inte var menat att vara där. Det är precis sånt som gör att man kan tolka en målning på hur många olika sätt som helst. Jag glömmer aldrig när min bror sa: Du har målat rymden så mycket det senaste.
 
Jag hade inte målat rymden en enda gång, men det var vad han såg i tavlorna och det gjorde mig himla glad. Det är nämligen precis så jag vill att mina tavlor ska vara. Aldrig så självklara att fritolkningen uteblir. Gärna någon hint, men aldrig hela svaret.

Tjejen som inte kunde förlora

 
Om ni har 57 minuter över kan jag meddela att den här dokumentären är värd att se. Verkligen. En dokumentär över en av Sveriges i särklass största idrottare Carolina Klüft. Jag är så glad att jag var och såg henne på Friidrotts-EM i Göteborg. Jag, syrran och hennes man köpte tvådagarsbiljetter just för att se sjukampen. Det var en mäktig känsla. Carro ägde hela Ullevi när hon kom in.
 
Det har kastats mycket skit på denna idrottskvinna. Kanske framför allt när hon slutade sjukampa för att satsa på längdhopp. Dokumentären ger ord och känslor genom allt det där och framför allt en inblick. Jag hade stor respekt för Carolina Klüft innan jag såg den här dokumentären, men min respekt är, om möjligt, ännu större nu och jag är ungefär 100 tårar fattigare. Men det var det värt.
 
Dokumentären finns tillgänglig till och med 19 mars så än finns tid att se det. Ta chansen. Det finns även en dokumentär om Anja Pärson. Den tänkte jag se nu.

Mässing

 
Det är synd att jag inte behöver fler lampor. Framför allt när jag ständigt hittar schyssta lampor i mässing. Vill ju ha allihop. Dessa spanade jag in på Erikshjälpen igår. Jag var där med en kollega. Jag köpte ingen lampa. Däremot köpte jag en duk och ett flertal halsband.
 
Nu när jag klurar lite...jag kanske skulle hiva lampan jag har i vardagsrummet för något som passar bättre stilmässigt. Den jag har nu är från 70-talet, men en replika från typ 20-talet. Jag gillar dock väldigt mycket att jag kan ha stearinljus i den. Ja, ja. Jag får se hur jag gör. Det kan ju hända att jag springer på en lampa jag inte kan motstå. Händer det så händer det.

Skruttan och jag

 
Vid lunch igår mötte jag upp dessa två tjejer och vi gick ut på stan till mitt favoritsushihak för att äta.
 
 
Lillasyster sov i vagnen, men vaknade strax innan det var dags för oss att bege oss.
 
 
Vi tog vagnen mot Hisingen och vid Nordstan vinkade jag och Skruttan av våra systrar för att fortsätta hem till mig. När vi åkte över bron tittade vi på båtarna.
 
 
Innan vi gick in gungande vi en stund. Först Skruttan själv och sen båda två samtidigt.
 
 
Väl inne pysslade med en rolig pysselbok som Skruttan hade med sig. Vi fantiserade en massa om personerna som fanns med i boken. Vi rev fram allt i mitt leksaksskåp. Mest intressanta är alla de där smådjuren och mina My little ponnies.
 
 
Vi gjorde fula miner och fotade oss själva när vi gjorde det. (Jag har för övrigt Skruttans fina rosettspännen i håret.)
 
 
Vi har pratat länge om att måla. Skruttan skulle absolut ha bordsstaffliet. Ja, men det är ju självklart tyckte jag och slängde fram färg, penslar och panåer.
 
 
Medan jag föredrar de klara, glada färgerna ville Skruttan helst måla i svart, brunt och mörkblått.
 
 
Vi målade hennes familj. Överst från vänster pappa, lillasyster, Skruttan som femåring och sist mamma.
 
 
Det här blev vår bästa tavla.
 
 
Skruttan klädd i min målarskjorta och med färg långt upp på armbågarna. Det är så det ska vara när man målar. Efter två landskapstavlor och fyra porträtt var vi nöjda.
 
 
Man kan ju inte hälsa på hos moster utan att hoppa runt i soffan,
 
 
balansera på dess ryggstöd
 
 
och ramla bland kuddarna och kikna av skratt.
 
Här någonstans började jag försöka övertala Skruttan att det var dags att åka hem. Först sjung vi och spelade gitarr och piano och lekte lite till med alla smådjur. Mörkret hann lägga sig och när vi väl var på väg skulle det gungas ännu en gång.
 
Mellan ett spårvagnsbyte i centrum filosoferade vi lite.
Skruttan: Tänk om jag var Axel och Axel var jag. (Axel = kompis på dagis.)
Jag: Det skulle vara konstigt. Då skulle Axels mamma och pappa vara din mamma och pappa.
S: Ja.
J: Har Axel några syskon?
S: Ja, jag tror det.
J: Tänk, då skulle hans syskon vara dina syskon och din lillasyster skulle vara hans lillasyster.
S: Ja. (Skrattar.)
J: Och om du var Axel skulle ju inte jag vara din moster.
S: Nä, det skulle vara tråkigt.
 
När vi kom på nästa vagn och var på väg hem till Skruttan blev hennes lilla kropp allt tyngre i mitt knä och hon hann nästan somna på den korta resan.
 
Under Melodifestivalens första del försökte min syster få den minsta att sova medan jag och Skruttan satt i soffan och läste böcker.
 
 
När tjejerna väl somnat högg vi in på detta.
 
 
Den lilla bokälskaren fortsatte att läsa några böcker och somnade till slut med en av böckerna över sig. En lång och händelserik dag tog på krafterna. På alla inblandade.

Tavlor som hamnat snett

 
En dag när jag kom hem från jobbet hängde mina tavlor alldeles snett. Det var ju lite mystiskt tänkte jag och klurade på det där en stund, men kunde inte komma på vad det berodde på.
 
 
Förräns dagen därpå då det stod gipsskivor i trappuppgången och golvet utanför grannens dörr var pappklätt. Och sen när jag kom in till mig såg jag att jag även fått ta del av byggdammet. Det kryper tydligen damm under väggen in till mig. Kul...eller inte. Hoppas byggandet är färdigt snart. Känns ju så där kul att behöva dammsuga varje dag.

Invigning av arbetsbordet

 
Igår invigde jag mitt nya arbetsbord genom att plocka fram symaskinen. Först lagade jag två hål på en tröja som jag använder väldigt mycket. Jag hade lyckats spräcka en sömm.
 
 
Sen gjorde jag om ärmsluten på en klänning som jag tänkt göra jättelänge. Det gamla ärmslutet satt alldeles för tajt, vilket gjorde det oskönt att bära klänningen. Så kan man ju inte ha det. Vet inte om min omstajling blev så bra. Kanske får göra om den igen...
 
 
Jag har en låda med kläder som jag tänkt sy om. Jag visste knappt vad jag hade i den. Hittade två jeans, en jeanskjol, en sidenklänning, ytterligare en kjol samt klänningen på bilden. Den hade också hamnat där på grund av ärmen. Det satt ett band mitt på överarmen som en avskärning och nedan den satt ett stycke till som var trattformat, med den större delen neråt. Bandet satt för hårt. Jag klippte av hela den biten och vände på den. Så nu sitter bandet som ett avslut på ärmen istället. Det blev riktigt bra.
 
Kan också konstatera att det var hemskt mycket lättare att plocka fram symaskinen nu när jag har ett bord som passar för ändamålet. Det var en bra investering.

Islossning

 
Jag blev lockad ut på lunchen av solen som sken så jag tog mig en prommenad mot Operan och tillbaka.
 
 
Det solen glömde nämna var att vinden var isande kall och genomträngande.
 
 
Det nöp i kinder och öron.
 
 
Kanske inte konstigt. Det är ju så kallt att det ligger is i hamnen.
 
 
Inte så tjock, visserligen, men kallt var det. Kallt och vackert och jag ångrar mig inte en sekund att jag gick. Is till trots, men den är ju sprucken och lossad! Vår på gång, minsann.

Hej ljuset!

 

Det finns nackdelar med att bo i en stad. Så är det. Inget att hymla om. Men en av de stora fördelarna (och nu jämför jag med övriga orter jag bott på) är att våren kommer tidigare. Förra året hade jag för mycket omkring mig för att njuta av detta faktum, men i år ska jag ta in våren så mycket jag bara kan.

Jag minns hur det var när jag för många år sedan jobbade i Hjällbo och bodde i Gråbo. På vintern var det alltid kallare och mer snö i Gråbo än i stan. På våren hade björkarna alltid slagit ut i stan när träden knappt knoppade på landet där jag bodde.

Februari må ha många bakslag av vinter, men ljuset som kommer kan jag inte klaga på. Även om det är beckmörkt på kvällarna så är det ljust både när jag går till jobbet och när jag går hem. Plus att fåglarna kvittrar på morgonen. Just nu längtar jag efter björkarnas bristning så mycket att jag nästan själv brister.


Sjunga i kör

Redan som riktigt liten sjöng jag i kör. Barnkör. I mellanstadiet fick man vara med i skolkören. Det var en självklarhet. I högstadiet likaså. Egentligen fick man bara vara med två av tre år, eftersom det var så många som ville vara med, men jag fick vara med alla tre år. Jag får väl ta det som en komplimang. Körledaren ville ha med mig.

Parallellt med skolkören i högstadiet sjöng jag i kyrkans ungdomskör eller gospelkör kanske man kan kalla den. Där var jag kvar så länge jag bodde i Gråbo. Jag sjöng även i andra konstellationer. Både grupper som jag drog ihop och grupper som jag blev indragen i.

Nu har jag varit kör- och grupplös i snart tio år. I Småland hittade jag ingenting passande och när jag flyttade till Göteborg tänkte jag att jag måste hitta mig en kör. Jag hörde av mig till en där man måste provsjunga in, men jag fick aldrig något svar på mitt mejl...

I helgen bestämde jag och en kompis fikaträff. Så här skrev hon till mig: ”Visst gillar du att sjunga? I så fall kan vi fika på måndag efter jobbet & sen gå på körövning med Almakören i Annedalskyrkan. Riktigt roligt faktiskt!”

Jag var inte sen att hänga på och igår var vi där. Låtarna var utmanade och roliga att sjunga. Kören är så stor att den träffas i två omgångar med omkring 100 sångare per grupp. De flesta är äldre och jag skulle gissa att medelåldern är någonstans 55-60 år.

En rolig grej, förutom att få sjunga, är att jag känner körledaren. Han hejade glatt på mig när jag kom och sa att ”Där har vi en ny alt”. Altarna vände sig om och kikade på mig. De som satt närmast hälsade mig välkommen. En bit in i övningen vände en kvinna på bänken framför sig om och frågade: ”Vem är det som sitter bakom mig? Sa du att du var ny och sjunger så bra? Hädanefter måste du alltid sitta bakom mig.” Sen skrattade hon.

När jag satt på bussen hem kunde jag inte sluta le. Det var så skönt att få sjunga, men också väldigt skönt att göra något som jag verkligen kan. För även om jag knappt hört några av låtarna vi sjöng kunde jag hänga med på en gång i noterna och stämmorna. Att känna att man kan är väldigt tillfredsställande. Jag måste säga att jag har saknat både känslan av att kunna och känslan av att sjunga skiten ur stämbanden.

Jag kan nästan garantera fler rapporter från kören. Jag tänker definitivt fortsätta. De kvinnor jag pratade med var så himla söta!


Hänga tavlor

 
Jag hade tänkt hänga upp mina tavlor innan festligheterna i helgen, men det hann jag inte. Däremot vaknade jag med världens energi igår så jag passade på. Tavlan på väggen är den senaste i ordningen. På grund av perspektivet ser den väldigt liten ut, men det är den inte. Eventuellt har jag en spekulant på den här tavlan. 
 
 
Först ställde jag upp tavlorna så här för att testa mig fram vilken placering de skulle få. På den här väggen blev det rödsvartgula färger.
 
 
På den här väggen lite mer grönlila toner. Bland annat bilden på mig när jag spelar fotboll i upphäktad långklänning. Här tänker jag bygga ut med mer så småningom. 
 
 
Så där ja! De tre tavlorna på bordet passade inte in så dem satte jag upp i den lilla hallen vid toaletten.
 
Lägenheten blev så himla mycket mysigare med lite färg på väggarna. Mer ombonat. Efter att jag hade fått upp allt satt jag och bara tittade på det.

Födelsedag i Konserthuest

 
Om Jonathan Johansson med några av Göteborgs symfoniker var bra? OM! Det var så bra att jag aldrig ville att det skulle ta slut. Alla runt omkring verkade gilla det lika mycket som jag. Applåderna mellan låtarna ville aldrig ta slut och när allt var över stod samtliga upp och jublade. Mr J verkade uppriktigt rörd och förvånad.
 
 
Ett nummer inledde han helt ensam. Det var också mäktigt. En akustisk gitarr och hans särpräglade röst. Fint! 
 
 
Jag älskar konserthuset. Miljön är fantastisk. 
 
 
Konserten var en present från M. 
 
 
Efteråt gick vi till Puta Madre och drack gott. Bra avslut på en riktigt bra födelsedag.

Vem han är

För er som inte riktig vet vem Jonathan Johansson är så kan ni lyssna här. Detta är en väldig avskald version. Tänk den tillsammans med Göteborgs Symfoniker. Jag tror att jag kommer att både gråta och rysa ikväll.
 
 
Om ni kikar på Spotify kan jag rekommendera låtarna "Psalm noll noll", "Under sjukhusen" och "Stockholm".

Va! Vilken grej!

Gullhönan P är hemma och vabbar idag, men hon tog sig ett ärende förbi jobbet för att ge mig en present. Och vet ni vad jag fick?
 
 
Den fina flickan! Det hade jag vekligen inte kunna föreställa mig. Så himla gulligt! Tack!

Skitapp och födelsedag

 
Ja, den där appen gör ju bara skit av hela mitt inlägg. Jag ber om ursäkt. Inget gick att ställa in, varken storlek på bilderna eller justering av texten. Dessvärre verkar jag inte kunna ändra det nu i efterhand heller. Får i så fall göra om hela inlägget. Jag kanske gör det, för nu ser det ju helt misslyckat ut.
 
För övrigt: det är min födelsedag idag. På väg till jobbet föll något slags snöblandat regn, men plötsligt svepte en vind omkring mig full av snöflingar och då började jag nästa skratta. Det har nämligen fallit snöflingor på varenda födelsedag jag kan minnas. Så också idag alltså. Den dag det inte faller näshönor (som min bror C sa som liten) kommer det inte kännas som en riktigt födelsedag.
 
Igår kväll ringde en vän. Vi har varken pratat eller setts på hur länge som helst. Vi pratade i tre timmar och det hade nog kunnat fortgå om jag inte var tvungen att sova. Jag är fortfarande alldeles glad för det samtalet.
 
Tulpanerna fick jag av min goa kollega A. Så himla fina! Tack!

Så kan det gå

 
På väg hem idag drog kollegan C med mig till Holmens marknad. Har inte varit där på ett bra tag nu. Hon flyttar och letar nya möbler, men köpte en skrivmaskin. Snygga fåtöljer!
 
Detta inlägg görs via en app som jag upptäckte fanns för android. Tidigare har den bara funnits i den andra varianten. Vet ej hur detta blir med andra ord. Så ha tålamod om bilder hamnar på fel led etc. Jag får fixa till på jobbet i morgon.
 
 
Känner ni igen denna? Jag har spanat in henne förut på Holmens, men jag tycker fortfarande att 85 kronor är för mycket. På något sätt blir jag ändå glad att hon finns kvar.
 
 
Den här köpte jag till min lilla samling av blågrönt glas. 30 kronor kostade den, men var prissänkt från 60. Jag köpte en duk också för 40 kronor som jag tror passar till mitt nya stora bord.
 
 
Sist men inte minst hittade jag en vårkappa. En väldigt snygg, mörkblå manchesterkappa med fina detaljer. Senast igår tänkte jag att det skulle vara roligt med en ny vårkappa, eftersom den jag har hängt med i många, många år nu. Dessutom är den svart. Kul med mer färg. 75 kronor.Så kan det gå!

Min födelsevecka

Pressfoto av Rikkard Häggbom
 
Det är verkligen en underlig känsla att inte ha tillgång till dator hemma. Jag skulle ju kunna blogga på jobbet (som nu), men då blir det till att sitta efter klockan 17 och då vill man ju helst hem.
 
Det är sportlovsvecka i Göteborg. Det ger mig alltid en speciell känsla. I tisdagskväll var jag och N hos J i Kungälv. När vi åkte hem var det mörkt och bussen släckte ner innebelysningen. Jag fick flashbacks till alla sportlov som jag suttit i en dieselluktande buss någonstans i de svenska fjällen.
 
Vecka 7 har inte bara varit speciell på grund av ledighet och snowboardåkande utan också för att det är min födelsevecka. Det är som om hela veckan är min. Jag tänker så fortfarande.
 
Alla hjärtans dag har bara varit en del av den. En upptrappningsdag typ. Eftersom det är dagen därpå jag fyller. I morgon alltså.
 
Det kommer att bli en bra födelsedag. Jag är övertygad. För efter jobbet ska jag och M lyssna på Jonathan Johansson med musiker från Göteborgs Symfoniker. Spelningen är på Konserthuset Kan inte bli annat än magi i den kombon.
 
På lördag ska jag fira ännu mer för då kommer det massa folk på middag. Vilken avslutning på min födelsevecka! Jag är glad redan nu. Återkommer om gladfrekvensen på söndag.

En tisdagskväll

 
Det är glest mellan inläggen just nu. Trist, jag vet, men det beror på två saker: tidsbrist och strul med datorn. I tisdags var mina föräldrar här och vi åkte till Ikea.
 
 
Pappa och mamma kikade på skåp.
 
 
Pappa ville skriva upp informationen, men jag tvingade honom att ta ett foto istället.
 
 
Jag gillar lampavdelningen. Kanske inte varje lampa för sig, utan just så här tillsammans i grupp.
 
 
Pappa tog fart i lagergången. (Jag hade gjort detsamma precis innan.) Alla de där kartongerna är mina. Det är mitt arbetsbord och tillhörande skåp. Jag handlade för nästan tre lax. Förutom arbetsbänken köpte jag den där fina kudden jag pratat om och det ångrar jag inte en sekund. Den är så himla fin.
 
 
Hoppas återkomma snart med fler inlägg, för fler inlägg finns i pipen.

Vardagsrummet - starten

 
Ok här kommer lite kik in i mitt vardagsrum. I detta inlägg får ni se några bilder av hur mitt vardagsrum såg ut innan jag började stöka runt med det. Jag står i dörröppningen.
 
 
Helst hade jag velat få bort tv:n från fönsterplatsen, men jag tror inte jag löser det.
 
 
Det där hyllorna har jag flyttat på. Den högra står där pianot stod på förra bilden, men jag vet inte om hyllan ska få stå kvar där. Jag funderar. Skrivbordet ska bort så småningom. Den vänstra hyllan står...
 
 
...här och hyllan på denna bilden har hamnat...
 
 
...i sovrummet! Faktum är att sovrummet har fått en bättre känsla med denna hyllan. Vet inte vad det beror på. Mer rejält.
 
 
Istället för böcker och filmer som tidigare fyllde hyllan står där nu skor. Det är väl inte allt som ska få stå där, men än så länge i alla fall.
 
 
Att jag inte tänkt på det tidigare! Jag köpte ju de där rosa backarna för mina sjalar för ett tag sedan. Tänkte inte då på att mattan utanför toan matchade väldigt fint. Nu känns det mer ok med de skrikrosa backarna mitt ibland allt turkost.
 
 
Böcker och filmer ligger just nu i staplar på byrån i hallen. Alltihop ska in i hyllan i vardagsrummet. Hyllan måste bara stagas upp en aning. När jag började ställa in böckerna i den igår rasade en hylla ner, eftersom yttersidorna bångnar utåt. Dessvärre föll en av hyllhörnen ner och bucklade till min fina blommiga plåtlåda. Patina...
 
Detta för nu. Mer kommer fram över!

60 svar

Idag gör jag som många andra bloggare den senaste tiden och kör en lista med 60 frågor. Har sett att frågorna varierar något. Jag har tagit samma lista som Karins Konstgrepp.

1. Hur gammal är du?
Om två veckor fyller jag 32.

2. Hur gammal känner du dig? 
Ibland som 32, ibland som 17 och ibland som 73.

3. Vad har du gjort i dag?
Dammsugit, lyssnat på radio, spelat gitarr, plankat en låt, surfat och börjat förbereda för ommöblering.

4. Vilken film såg du senast? 
Höst i New York. Jag har sett den några gånger förut och visst är den sorglig, men den här gången lipade jag så mycket att jag fick huvudvärk efteråt.

5. Vem ringde du senast?
Min syster E. Är generellt mer en sms-typ.

6. Är du besatt av någonting? 
Nä, inte vad jag kan komma på. Ett tag var jag som besatt av att springa på loppis och leta porslin från Rörstrand, men på den fronten har jag lugnat ner mig igen.

7. Är du rädd för blod?
Rädd är jag inte, men jag tycker att blod kan vara ganska otrevligt.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? 
Jag är i mitt vardagsrum. Ligger på rygg i min soffa med datorn på magen.

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige?
Det där är en sån där typisk grej som får mig att skämmas. Visst kan jag rabbla några, men så blir jag osäker och tänker att folk ska tycka att jag är dum i huvuet när jag inte har koll.

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga?
Det behövdes inte. Det svaret kunde jag allt för väl...

11. Vilken färg är dominerande i din garderob?
Svart och grått, men det finns en del blått och grönt också.

12. När vaknade du i dag?
Tror det var strax innan nio. Jag gick och la mig ganska tidigt igår för att kompensera att jag somnade vid fyra i fredags.

13. Vilken är din favorithögtid?
Jag har nog ingen favorit direkt, men julen är mysig eftersom vi träffas med hela familjen då.

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? 
Jag är rätt nöjd med att vara hemma, men det hade ju inte varit fel att vara på ett soligt ställe där temperaturen är omkring 23 grader. Gärna hav. Gärna en trevlig uteservering med en kall öl och något gott att äta och gött sällskap.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till?
När jag var ung (yngre) spelade jag fotboll och en sommar var laget på cup i Säffle. Förlåt alla Säfflebor, men dit ville jag inte åka igen. Jag fick inget bra intryck av Säffle. Men jag skulle visst hamna där igen ändå. För några år sedan var jag där på ishockeycup. Dock var det inte jag som spelade då utan ett lag från Jönköping som jag skrev om.

16. Hur vill du tillbringa din pension?
I målarrock. Helst ska jag ha flera målningar på gång samtidigt och gärna någon bok också. Förmodligen har jag redan gett ut ett par böcker och har utställning två gånger om året.

17. Vad lyssnar du på just nu?
Maskinens låt Pengar som finns med på en Spotifylista jag gjorde förut.

18. Har du någon gång brutit ett ben?
Nej aldrig, fast jag ibland har ramlat så illa (med snowboarden) att jag trott att mina ben gått av både här och där.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl?
Bregott, mjölk, brieost, knäcke och brocolli.

20. Vem är din favoritkändis?
Jag har inte en aning. Vem skulle det vara?

21. Vad är du på för humör just nu?
Jämtjockt. Alltså varken glad eller ledsen. Varken trött eller pigg. Mittemellan.

22. Vilka världsdelar har du varit i?
Europa.

23. Snarkar du?
Det är ju inte som att man hör det själv, men skulle gissa att det händer då och då när mina polyper har svullnat.

24. Vilka yrken har du provat på? 
Knackat dörr för att sälja GT, köksbiträde och biträdande kökschef, personlig assistent, servering, förskolefröken, butiks-, café- och kassabiträde, reporter och redigerare, redaktör och kommunikatör.

25. Hur går du helst klädd?
Strumpbyxor och klänning eller kjol och tröja. Gärna lager på lager. Alltid en sjal om halsen. Annars känner jag mig naken.

26. Vilket stjärntecken är du född i?
Vattuman.

27. Vilket är ditt favoritgodis?
Jag vet aldrig vad jag ska svara på den frågan, men jag gillar lakrits.

28. Vad sa du senast?
Orka!

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
Bild och musik.

30. Vad har du på dig just nu?
Ett par skitfula mjukisbrallor och ett linne jag sydde för flera år sedan. Skulle någon se mig så här skulle jag dö skämsdöden.

31. Vilken är din favoritaffär?
Det senaste har jag handlat en del på Monki så det får bli mitt svar, men det är inte som att jag går och tänker på Monki och längtar dit.

32. Vad har du för storlek i kläder?
Oftast 42, men det kan variera både uppåt och nedåt.

33. Vad har du i dina fickor?
Jag har inga fickor på kläderna jag bär, men om man menar jackfickorna så ligger alltid mitt månadskort där samt min nyckelknippa.

34. Vad köpte du senast?
Mat till sushikvällen vi hade i fredags.

35. Hur många gånger har du flyttat?
Jag har bott på tolv ställen, men jag har bara dragit hela flyttlasset fem av gångerna. De andra gångerna hade jag med mig mer eller mindre av mina personliga tillhörigheter.

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med?
Tändstickor, en kniv och en kikare. Äh, vad trist. Jag vill helst inte hamna på en öde ö.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Kvällsmänniska. Jag brukar ofta vara trött fram till åttatiden, sen piggnar jag till. Trots att jag går upp samma tid varje morgon är morgonen alltid lika jobbig.

38. Senaste filmen du såg på bio?
Call girl. Jag går alldeles för sällan på bio. Önskar att jag gick oftare. Det är många saker jag önskar att jag gjorde oftare...
  
39. Har du blivit sydd någon gång?
Nej.

40. Har du någon gång badat naken utomhus?
Ja.

41. Vad åt du till frukost?
Två kokta ägg som jag mosade med bregott och salt och la på knäckemacka. Drack ett stort glas apelsinjuice.

42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan?
Då hade jag två jobb parallellt. Dels som ungdomsledare och dels som butiks-, café- och kassabiträde. Det var ungefär den värsta perioden i mitt liv. Jag hade ständig ångest och mådde allmänt dåligt. Ett år senare gick jag in i väggen och var sjukskriven i ett halvår. Det tog fem-sex år innan jag kände mig bra igen. Har fortfarande dipper, som ni vet.

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning?
Märkligt nog inte. Nu har jag ju inte bil längre, men när jag hade det körde jag alltid för fort. Jag har aldrig blivit stoppad av polisen.

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig?
Pappa, när han erbjöd sig att hjälpa mig med mitt arbetsbord. En sån sak är så himla mycket lättare att genomföra med hjälp. En annan sak, som kanske låter konstigt, är när en vän nämnde en av mina dåliga egenskaper för några dagar sedan. Det fick mig att fundera en del. Framför allt tänkte jag att den vännen är på riktigt som kunde säga så utan att jag tog illa vid mig.

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? 
Bredvid sängen.

46. Vad var det sista du åt?
En näve russin.

47. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Första larmet ringer 06.17. Det andra 06.27. Förr brukade jag snooza, men till slut hade jag inte koll på hur många gånger jag tryckt på snoozen. Nu ringer klockan en gång, jag stänger av och somnar om. När det ringer nästa gång måste jag vakna.

48. Är du blyg?
Både jag och nej. Det beror på vilket sammanhanget är, men jag brukar oftast finna mig och ta plats efter en stund. Jag är sån som känner av läget först.

49. När flög du senast?
Till och från Island i augusti.

50. Har du något tatuering?
Nej, jag har ju inte det, trots att jag tänkt sen jag var 18 att jag vill. Får se hur det blir med den saken.

51. Har du varit med om en bilolycka?
Ja, jag och syrran åkte av vägen för många år sedan. Jag har fortfarande problem med min skuldra efter det, trots att en läkare som undersökte mig för två år sedan sa att det inte var några som helst problem med mina nervbanor.

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet?
Ja, flera saker.

53. Vilken är den roligaste träningsformen?
Att spontandansa och gymma.

54. Har du några husdjur?
Tänkte skriva dammråttor, men jag dammsög förut ju...så får säga silverfiskar då. Inte för att jag vill ha dem, men jag lyckas inte bli av med dem heller. Vet att grannarna också har silverfiskar.

55. Vill du gifta dig?
Om jag någon gång träffar någon som vill gifta sig med mig och om jag i så fall vill gifta mig med den så visst.

56. Var växte dina föräldrar upp?
Båda växte upp i Gråbo där jag själv växte upp. Båda har fyra syskon och växte upp i lantbruksmiljö. Alltså, mormor och morfar och farmor och farfar var lantbrukare med mjölkkor spannmålsodling.

57. Har du någon gång ringt polisen?
Hundratals gånger. Minst. Det har med mitt yrke som journalist att göra. Som privatperson har jag ringt polisen två gånger sedan jag flyttade till Göteborg. En gång för jag misstänkte att det pågick cykelstölder på min gata och en gång för att det låg en blodig man nedanför mitt köksfönster.

58. Vilka är dina största svagheter?
Att jag kritiserar mig själv för hårt och att jag kan vara brutalt ärlig mot människor omkring mig utan att mena något illa, men det kan bli ganska illa ibland.

59. Har du, eller har haft, något smeknamn?
Många. Några lever kvar, andra har dött ut och nya uppkommer.

60. Vad ska du göra imorrn?
Då ska jag tillbaka till jobbet. Vi har månadsmöte och efter det ska vi äta lunch och bowla. Just nu har jag väldigt ont i skuldran så får se hur det går med bowlingen...

RSS 2.0