Att provsy en klänning
Jag ska på bröllop i sommar. En av mina bästa vänner gifter sig. Jag har letat som en galning efter klänning, men har ändå inte hittat någon. Tankarna om att sy en klänning dök upp för någon vecka sedan. Jag spanade runt och hittade ett mönster som skulle kunna funka. I veckan hittade jag ett fint tyg. Eftersom jag syr hellre än bra bestämde jag mig för att testsy modellen. Jag valde det här prickiga viskostyget. Först var jag tvungen att stryka. Annars hade det varit svårt att klippa till delarna.
Innan jag började klippa ringde jag min mamma och konsulterade henne. Jag insåg redan i det här läget att jag skulle få svårt att hålla mig till mönsterbeskrivningen och behövde stämma av hur jag bäst skulle göra istället. Det är ju något konstigt med mig och att följa anvisningar, recept och beskrivningar. Det går liksom inte...
Nåla är inte så himla kul.
Men av erfarenhet vet jag att resultatet blir typ 100 gånger bättre för tyget kan börja streta och dra sig när man väl syr, vilket man motverkar genom att nåla.
Eftersom jag bestämde mig för att göra infodring i både hals- och ärmringning istället för "snedremsor" fick jag rita till egna mönsterdelar. Det gick bra.
Klänningen är jättevid!
Men med ett lätt viskostyg faller tyget på ett schysst sätt utan att man för den sakens skull ser ut som en gigant iklädd tält. Mjo. Det här är nog en bra modell. Jag kommer med stor säkerhet att sy festklänningen i detta mönster. Med några justeringar så klart! Bland annat vill jag göra en något snävare linje i sidan. Tur att jag gjorde ett prov först!
Klädkod arbetslös
Det är inte så här jag tänker se ut när jag går till Arbetsförmedlingen och på arbetsintervjuer, men ungefär så här kommer jag att se ut när jag lullar omkring här hemma. Tajts, tisha och hoodie. Jag ska försöka skapa bra rutiner. Som att gå upp senast åtta för att vara igång och måla eller göra annat praktiskt arbete från nio och fram till tre. Ja, eller så länge jag har lust och ljuset är ok. Jag måste få in mina promenader och att gå till gymmet också. Och söka jobb. Den delen av planen är inte riktigt klar än.
Nästa klänning coming up
Jag hade tråkigt på jobbet idag. Det gick trögt och jag var trött. Vid lunch bestämde jag mig för att åka och kolla på tyger efter jobbet. Det blev min motivation.
Jag föll huvudstupa för det grå med vad som ser ut som nagellackstänk i blandade färger. Jag vet inte vad jag ska göra, men jag köpte bara en meter så förmodligen en tröja.
Det här köpte jag också en meter av. Första tanken var att bara göra en sjal. Hur snyggt med guld och svart!
Huvudmålet var ett svart jerseytyg och det är det som ligger i botten. En viskosjersey. Väldigt härlig kvalitet. Av det svarta har jag börjat sy en klänning. Likadan som den blå jag sydde fast denna blir längre.
På fredag ska jag på min kusins begravning och jag hoppas att jag blir klar med klänningen till dess.
Jag hann dock inte så långt med klänningen ikväll som jag hade hoppats, men jag hann med det som jag minium planerat. Jag blev försenad först för att jag pratade en lång stund med pappa i telefon och sen en stund med mamma. Sen hoppade trådarna. På en overlock är trådarna ganska kluriga att trä och två av de svåraste hoppade, men jag löste det efter massa trix och test. Jag är lite kär i min maskin och så himla nöjd att jag slog till på den i våras!
Mer hemmasydd plagg att vänta
Det är ju fasligt roligt med kläder! Särskilt roligt tycker jag att det är med second hand för det sätter igång min fantasi mycket mer än vad nya kläder gör. Nya kläder är ju liksom redan klara. Gamla kläder behöver kanske justeras eller matchas på något specifikt sätt för att funka.
Det kan vara ett ärmslut som är för trångt, en kjollängd som inte är smickrande eller ett skärp som ska till för att markera midjan. Jag har en hel låda hemma med kläder som behöver fixas till på ett eller annat sätt.
Ytterst handlar det många gånger också om att jag vill kunna sy. Jag vill skapa egna kläder. En del kan jag, men jag vet hur mycket kunskap jag saknar när det kommer till sömnad. Den kunskapsluckan begränsar mig många gånger och hämmar min kreativitet.
Nu när jag fick till ett plagg igår som blev precis som jag ville ha det (bär det idag) har jag fått enorm mersmak. Det gick ju så fort med over locken! Det sista jag gjorde innan jag gick och la mig igår var en inventering bland mina tyger. Jag har massa idéer på vad jag kan göra med dem. De flesta måste dock tvättas innan för att minimera risken att kläderna i sig krymper.
Det misstaget har jag gjort en gång förut. Jag sydde en klänning som var avskuren under bysten. Efter tvätt hamnade avskärningen en bit upp på bysten. Det såg inte klokt ut. Att tvätta tygen innan är ungefär samma princip som att grundmåla en tavelduk. Det är inte så värst roligt, men det behöver göras och ger ett bättre resultat på sikt.
Så vad gör jag nu? Jo, jag längtar hem så jag kan boka tid i tvättstugan! Det kommer bli en maskin med vita tyger, en med röda och en med mörka. Sen hoppas jag att jag vågar släppa loss kreativiteten och sänka ambitionerna.
Det blev en klänning
När jag vaknade idag kände jag mig harmonisk. Helgen har varit social, men lugn och jag städade lägenheten igår. Svabbade till och med. Bästa utgångsläget för att vara kreativ således. Jag måste ha ordning omkring mig och vara tillfreds för att kunna skapa som bäst.
Jag drog fram en hög med tyger från skåpet och valde nummer tre nedifrån. Det blå trikåtyget.
Här är min lilla mönsterlåda. Jag övervägde att utgå från något tidigare använt mönster, men nej.
Jag ritade ett helt nytt med inspiration från den här over size-klänningen jag köpte på Lindex igår.
Tyget var både brett och långt. Mitt stora arbetsbord verkade plötsligt litet.
Jag har fått låna en textilsax av min syster. Det är stor skillnad att klippa med en så här proffsig sax jämfört med min siltna Fiskars med orange handtag.
Tidigt i våras köpte jag en over lock, eftersom jag syr mest i trikåtyger, men jag har inte ens testat den. Dags nu, kan jag tycka. Den funkade finfint! Så efter några testkörningar var det bara att sätta igång att sy ihop klänningen.
Nice maskinpark ändå!
Jag sydde ihop axlar, ärmar och sidor och fållade både ärmslut och kjolslut och sparade det värsta till sist - halsringningen. Huh! Man kan bli galen för mindre. Jag bestämde mig för att arbeta lugnt och metodiskt. Första blev inte bra så jag fick klippa bort den och göra om helt och hållet. Detta till trots lyckades jag behålla humöret uppe och inte gav jag upp heller utan gjorde klart. Yes!
Jag gjorde jääättelånga ärmar så de korvar sig i massor längst ner. Om jag tröttnar på det kan jag ju bara korta dem, men jag tycker det är rätt schysst.
Det är svårt att få till bra bilder i helkropp i den här lägenheten så det fick bli i spegeln, vilket inte är superbra heller, men det ger en känsla av hur klänningen ser ut i alla fall.
Här ser man att den är over size upptill och lite smalare nedtill. Jag gillar fallet som blir av den här modellen och jag måste säga att jag är skitnöjd! Jag har massa tyger som ligger och skrotar. Jag känner för att sy klänningar av allihop!
Invigning av arbetsbordet
Igår invigde jag mitt nya arbetsbord genom att plocka fram symaskinen. Först lagade jag två hål på en tröja som jag använder väldigt mycket. Jag hade lyckats spräcka en sömm.
Sen gjorde jag om ärmsluten på en klänning som jag tänkt göra jättelänge. Det gamla ärmslutet satt alldeles för tajt, vilket gjorde det oskönt att bära klänningen. Så kan man ju inte ha det. Vet inte om min omstajling blev så bra. Kanske får göra om den igen...
Jag har en låda med kläder som jag tänkt sy om. Jag visste knappt vad jag hade i den. Hittade två jeans, en jeanskjol, en sidenklänning, ytterligare en kjol samt klänningen på bilden. Den hade också hamnat där på grund av ärmen. Det satt ett band mitt på överarmen som en avskärning och nedan den satt ett stycke till som var trattformat, med den större delen neråt. Bandet satt för hårt. Jag klippte av hela den biten och vände på den. Så nu sitter bandet som ett avslut på ärmen istället. Det blev riktigt bra.
Kan också konstatera att det var hemskt mycket lättare att plocka fram symaskinen nu när jag har ett bord som passar för ändamålet. Det var en bra investering.
Mer färg åt folket!
Efter jobbet uträttade jag några ärenden på stan. Bland annat spanade jag in tyger på Åhléns. Jag är fortfarande på jakt efter tyger till kuddfodral.
Det här passar inte mig, men jag tyckte det var rart ändå.
Det här tyget blev jag väldigt förtjust i. Det skulle passa ypperligt, men det var dyrt. 399 kronor metern. Visserligen behöver jag bara 60 centimeter, men ändå. Det blir typ 240 kronor. Jag kanske kan hitta något liknande, fast billigare, någon annanstans.
Jag var på Indiska och köpte två kompletterande kuddar. Den gula hade jag spanat in på webben och den gröna åkte med mer spontant. Kuddarna ser mycket finare ut tillsammans än på bilden. Lamp- och blixtljus gör inte färgerna rättvisa. Helt klart i alla fall att jag ska behålla den gula. Får se hur jag gör med den ljusgröna.
Sy och jobba
Igår var jag hemifrån hela dagen. Först var jag i Östäng och på hemvägen stannade jag till i Gråbo. Idag är jag bara hemma. Har bland annat hängt med den här kompisen.
Jag tänkte fixa fina band som skulle knytas, men jag sket i det.
Ett helt vanligt kuddfodral blev det. Tyget köpte jag på Stoff & stil i fredags. Det gröna har jag också sytt, men det är många, många år sedan. Jag har fått span på en gul kudde på Indiska som jag kanske slår till på och så eventuellt den där blombroderade på Ikea. Kanske en ljusare grön också för att matcha de nya gardinerna. Mer färg är tanken. Känner att jag behöver det inför den här våren.
Jag pratade med pappa en lång stund idag. Vännen jag besökte på dagen igår hade en så bra arbetsbänk och jag började grunna på om jag inte skulle byta ut mitt skrivbord mot något mer funktionellt. Det var där pappa kom in i bilden. Vi bollade flera olika idéer fram och tillbaka och nu har jag bestämt mig för hur jag ska göra.
Detta kommer så klart att påverka min möblering av vardagsrummet. Slutligen kommer det att bli till det bättre i alla fall. Det är ett som är säkert. Ett bättre arbetsbord, mer förvaring och smartare placering av alla möbler.
Can't wait!
Ut med det gamla
De där vita spetsgardinerna har hängt med bra länge. Flera år faktiskt. Jag är väldigt förtjust i dem, men det är ju väldans tråkigt egentligen att aldrig byta. Det går ju bra att hänga upp dem igen någon annan gång. Dessutom är det dags att plocka bort stjärnor och ljusstakar.
Nu blev det gröna gardiner och min fina lampa har fått komma tillbaka. Gardinerna köpte jag på rea för någon vecka sedan. Av alla ställen köpte jag dem på Coop för blott 100 kronor.
Det bästa med gardiner i 100 procent polyester är att det bara är att klippa av dem till rätt längd utan att man behöver sy upp en fåll. Om tyget skulle repa sig är det minimalt.
Svårt att fota mot fönstret. Den gröna färgen är mer illig än vad som framgår här. Rummet blir något mörkare trots skirheten och det är bland annat därför jag har gillat de vita i spets så mycket. De stal aldrig något ljus. Nå väl. Jag tyckte att detta blev bra. Funderar även på att köpa eller sy nya fodral till kuddarna i soffan för att piffa upp ännu mer. Kanske mer grönt och eventuellt gult också. Jag får se.
Nya glajor x 2
Idag är jag inte pigg. Ont i huvudet och allmänt seg. Men jag ville inte vänta på att bli pigg och fräsch för att visa er min julklapp till mig själv. Förra lördagen stegade jag in på Smarteyes, valde ut dessa glasögon och en och en halv vecka senare har jag dem i min hand.
Två glasögon, tänker ni kanske. Jo, ett par kostade 999 kronor och två 1 498 kronor. Löjligt. Glasögonen som jag har sen innan kostade över 6 000. Relativt stor skillnad på märkesglasögon och på bågar utan namn.
Jag älskar mina gamla glasögon och vill ge dem längre liv genom att köpa nya redan nu. Nu kan jag alternera en masse. De översta har en tunn guldfärgad båge och är ganska lika mina gamla, fast mindre. Guld är inte min bästa färg, men kul att ha när det matchar kläder eller smycken.
De nedre är grå plast. Jag har länge velat ha en mer markant båge, men jag passar absolut inte i svart. Grått är bra. Dessa syns, men ger ändå ett mjukt intryck.
Så vad tycker ni?
Som hand i handske
Hittills i höst har jag bara haft torgvantar på mig. Ni vet sånna där fingrarna är fria och bara resten av handen är täckt. Några dagar har det varit redigt kallt, men det har funkat. I morse sprang jag hemifrån helt utan. DET var kallt. Bestämde mig för att köpa mig ett par skinnhandskar. De senaste jag hade slet jag ut förra vintern efter mycket användande.
Ett problem jag har är att damstorlekar på handskar bara finns upp till storlek 8. För mig som har så långra fingrar räcker det inte till. Ofta är handskarna trånga på bredden också. Herrhandskarna blir för breda så att de trillar av.
Jag tänkte i förväg att upp till 500 kronor skulle jag kunna lägga. Det är mycket pengar för handskar, men när man använder dem varje dag i flera månader så är det värt det. Vill till att inte tappa bort dem bara.
Jag gick till Accent och provade ett par jag sett på nätet. Som andra par provade jag dem på bilden. Kände mig igenom runt fem par till, men valet föll på dessa. De är något korta i fingrarna, men inte alls så trånga som många andra handskar är. Blev också väldigt förtjust i den dubbelvikta mudden som håller handleden varm till och med om jackärmen glipar. Björn Borg för 399 kronor. Vi kommer att trivas I'm sure.
Måste bara nämna att jag, trots november, fortfarande går i ofodrad jacka. Det är skönt. Jag blir så varm när jag rör mig. Jag kan vara skollvarm om hela kroppen och ändå frysa om fingrarna. Nu har jag varma kängor också. Varm om fötter och händer. Det är hela grejen. Hej vinter!
Vinternytt
Ett par helt vanliga kängor. Det har jag velat ha länge. I fredags sprang jag bara som hastigast igenom en skoaffär och fick syn på dessa. Jag hann inte prova, kollade bara prislappen. 399 kronor. Jag gillar egentligen inte att köpa skor i syntet, eftersom de sällan håller särskilt länge. Men om dessa bara håller två vintrar så har kängorna kostat mig 200 kronor per år. Det är ju inte så farligt. Värre är det ur slit och släng-perspektivet...men vem vet. Dessa kanske håller jättebra. Hoppas.
Jag hade några minuter på mig när jag rusade genom stan igår. Jag provade den utställda högerskon och den satt bra så jag köpte dem utan att prova paret. Provade senare och de sitter som en smäck. Riktigt sköna. Gillar klacken väldigt mycket. Det känns inte som en klack, men den är nästan fyra centimeter hög. Dessutom är kängorna varmfodrade och vinröda. Kan inte bli annat än succé.
Shopping i Bäckebol
Det är livsfarligt att befinna sig i en butik som Stoff & stil. Det finns så många fina och roliga tyger. Jag och M var där idag. Hon lyckades hålla sig själv hyfsat i styr, men det lyckades inte jag. Visserligen köpte jag bara ett tyg mer än vad jag hade planerat.
Jag har en svart trikåkjol som jag använder väldigt mycket därför har jag tänkt att sy fler så jag får större variation. De tre tygerna till höger har jag tänkt ska bli kjolar. Det djurmönstrade tyget hade jag spanat in på nätet, men trodde inte att kvaliteten skulle vara bra till kjol, men det var det. Jag hade hoppats hitta ett petrolfärgat tyg och gärna ett vinrött. Det blev ett grönt istället och det duger lika bra.
Tyget till vänster är en blandning mellan akryl och ull. Tyget är tunt och luftigt och väldigt skönt. Det fanns i flera färger och jag hade bestämt mig för en ljunglila färg, men precis när jag skulle låta klippa upp mina tyger fick jag syn på det blå och blev alldeles till mig. Det är min absoluta favoritblå. Svårt att beskriva den, men en blandning mellan lavendelblå och åskblå. Passar finfint till mina ögon. Vad jag ska ha tyget till vet jag inte. Kanske en klänning eller tröja. Jag köpte i alla fall två meter. Huvudsaken är att det blir kjolar av åtminstone två av tygen. Tygerna gick på 300 kronor. Får jag ut fyra användbara plagg på det - superbilliga kläder i så fall!
Det blev en sväng på Ikea också. Där fanns det här roliga tyget. För den som inte tål gran.
Jag skrev detta på facebook igår och det sammanfattar min tillvaro just nu: "Packar upp, stuvar om, packar ner, skruvar upp, sorterar, minns, skrattar, fäller en tår, hänger upp, viker ihop, lägger in, pustar."
Allt det här grejandet och omstuvandet har lett till att jag behöver lite nya förvaringslösningar. Det var mitt främsta mål med att åka till Ikea. Fyra tygboxar blev det. Bland annat två till alla mina sjalar som fullständigt svämmar över den lilla låda de nu ligger i.
Jag passade på att köpa nya skärbrädor och ett bestickställ som jag länge tänkt göra. Det blev några ljus också. Det är ju den tiden nu. Jag tänder ljus varje dag. Allra helst på morgonen. Det är så mysigt att komma upp och tända ljus innan man tänder lamporna.
Nu vet jag att det funkar bra att åka buss till Bäckebol också. Så länge man inte köper mer än man kan bära...
Sommaren i city 1990
Nästa lördag ska jag på fest med 90-talstema. Faktum är att jag ganska enkelt kan fixa den givna looken utifrån min egen garderob. Svarta Dr Martens, trasiga ljusa jeans, en vit t-shirt, en grå kofta och slutligen ett blonderat hår med utväxt. Check!
Men 90-talet är ju mer än grunge. Även om just grunge är min favoritstil från det årtiondet. Kläderna på bilden är ju sånt jag använder. Så egentligen är det ju roligare att gå utanför den där zonen. Jag ska ger ett bildsvep genom delar av mitt 90-tal. När jag ser de här bilderna blir jag alldels varm. Så många fina människor som har passerat i mitt liv. Några finns kvar. Några inte.
Om jag tänker tillbaka skulle jag säga att jag klädde mig väldigt mycket i skjorta. När jag tittar på bilder märker jag att det är mer än skjorta. Det är krage. Gärna en kragtröja under något annat. Som här. En piké under en t-shirt. Den fina (?) pagen är klippt och skuren för en tolvåring på 90-talet.
Stora tishor var hett. Gärna över cykelbyxor och med USA-sockar. Jag har på mig en röd hellyhansen och mina sockar har jag, hör och häpna, batikat själv!
Färg fans det gott om och det fick gärna vara stort och säckigt.
Långa kjolar och skjorta under klänning funkade fint.
Blusar över lag. Gärna vita. Mina systrar var fruktansvärt kaxiga. Då också...
Kläderna skulle ju vara stora. För mig var sällan stort tillräckligt stort. Jag köpte ofta herrkläder och på lappen i nacken kunde det finnas både ett och två x. Och som sagt krage.
Av småbrorsornas kläder kanske man inte ska läsa ut för mycket.
Även morsan hade krage och tröja på det.
Som sagt. Krage. På brorsan också. Ser också att jag har på mig mina gröna manchesterbyxor som jag sydde i syslöjden. Mäkta stolt! Jag älskade dem. Manchesterbyxor över lag var något jag verkligen gillade. Hade nog fyra-fem stycken som mest. Alla i olika färger. Jag vet många som avskyr manchseter, men för min del får det gärna bli modernt igen.
Färg. Kornblått var hett. Alla killar hade kornblå skjortor. Helst till svarta jeans. Grönt och orange förekom också mycket.
Jag anar västar, stora jeansjackor, bombarjacka, typ buffaloskor och skjortor, skjortor, skjortor.
Det är jag som har mörk blommig kjol. Kombon till höger var en vanlig syn. Något av det snyggaste då. Blommig kjol och en matchande topp, gärna i klatchig färg.
En av favoriterna.
Grabbarna.
Brudarna.
Det är alltså inte jag till höger utan min syster.
Ok, blixten gör mig inte rättvisa, men jag var (och är) blek om vintrarna. Här syns jag i en herrskjorta. Nu börjar 90-talet gå mot sitt slut och det extrema slätas ut.
Avslutningsvis en bild på mig och en av mina gymnasievänner och trogna bloggläsare. Till vänster en vän från samma klass som jag återsåg i somras efter tio-elva år. (Den där randiga tröjan har jag förresten kvar. Herrtröja så klart.)
Vad jag ska klä mig i på den där festen har tyvärr inte klarnat. Det kanske får bli en extra vända till någon second hand-affär.
Innehållsrik söndag
Eftersom jag gick och la mig tidigt igår vaknade jag färdigsoven och utvilad 7.30 i morse. Istället för att ligga och dra hoppade jag upp för att ta itu med min hemskt röriga lägenhet. Bland annat röjde jag bland skorna och ställde undan alla ballerinaskor och sandaler. (Dagens bilder är under all kritik, men what ever. Det är bara illustrationer och inte tänkta som några mästerverk dirket.)
Jag bakade också. Äpplekaka och kladdkaka och mellan varven sprang jag fram och tillbaka mellan mina rum för att hämta eller lämna något. Vid ett tillfälle sprang jag rakt in med låret i en öppen skåpsdörr. Orden som kom ut var inte vackra. Det gjorde fruktansvärt ont och den där rodnaden är som ett stort svullnat blåmärke med den där röda randen rakt igenom.
När jag hade bakat och röjt började jag skruva och borra. Nu skulle väl äntligen mina stringhyllor komma upp. Jag började i sovrummet. Att återberätta hela proceduren skulle förmodligen få er att somna. Det är vad den gjorde med mig i alla fall. Hyllorna kom inte upp, men allt mäck slog ut mig. Det blev en powernap innan jag dammade och dammsög.
När städet var avklarat gick jag till Backaplan för att storhandla på Coop. Jag fick syn på Rusta och gjorde en lov dit. Jag fotade stakarna mest för att det såg så roligt ut. Nästan så jag blir snurrig när jag ser dem.
Den här lilla hyllbyrån gillade jag. Jag faller ju för allt som är praktiskt. Tänkte att jag kanske skulle skaffa en sån till hallen istället för en garderob. Ja, ja. Jag får fundera några varv. Hyllan är för pluttinuttig för mig egentligen, men den är billig...
Två pocket för 99 kronor. Mina ögon föll på Gardells bok Om Jesus. Den har jag länge velat läsa. Och som alltid när jag köper en mer seriös bok är det som om jag måste kompensera med en oseriös. Hollywood Girls Club platsar i den senare kategorin.
På Coop handlade jag mat så klart, men även en del smått och gott som krokar och silikon (för väggbruk) samt den här chockrosa korgen. Jag behövde en liten korg för mina ögonskuggor och puder. Annars dräller de bara omkring.
Jag hängde upp duken som jag köpte på loppisen i Gråbo. Det ser bättre ut i verkligheten även om det där också liknar ett altare... Jag har velat dölja den där väggen, eftersom det är två stora rejäla skruvhål i den. De där hålen brukar jag allt som oftast förväxla med feta, svarta spindlar. Huh!
Jag får middagsgäster i morgon. Maten jag ska bjuda på är sådan att det lämpar sig med bröd till så jag slängde ihop fyra kakor. En halv åt jag till kvällsmat. Min mage tackar mig inte, men det var underbart gott!
Hade jag fått upp mina stringhyllor hade jag också kunnat tömma ett par av lådorna som döljer sig bakom skynket, men så blev det icke. Till min stora besvikelse. Nya tag under veckan eller nästa helg.
Ja, det här var en sammanfattning av min omfångsrika dag. Jag har fått gjort så himla mycket. Fixat mängder med småsaker som samlats på hög. Sånt där som inte blir av; byta batteri i brandvarnaren, köpa och sätta upp krok för diskborsten, röja bland skorna, stryka dukar... Jag hann inte med allt, men kan ändå njuta till max av det som ändå blev. Vilken bra söndag jag haft. Ligger här nu i soffan, har tänt ljus och bara tonar ner. Snart är det läggdags och jag är skittrött. Gäsp!
Det stod Sofie på skjortan ...
I bigrafen Palladiums gamla lokaler öppnade ett antal butiker för en vecka sen. Bland annat COS som är ingår i H&M-koncernen. Bättre kvalitet (tror jag), mer elegant, härligare material (mycket ull, siden och bomull, mindre syntet) och dyrare. Så kan man väl sammanfatta det hela.
Trots att det mesta gick i grått, vitt och svart blev jag väldigt pepp på kläderna som jag faktiskt inte sett tidigare. Massa fina klänningar och oversize-plagg som jag gillade. Jag plockade ihop fyra plagg att prova.
Först en bild på min egen outfit. Svart trikåkjol, beige klänning och oversize-tisha ovanpå det = gött! Ja, sen är det jacka, skor, sjal och strumpor och det där också så klart.
Här är en av klänningarna jag provade som var i en jättefin ullkvalitet. Tror den kostade tusenlappen. Om man bara kollade framifrån så satt den i princip perfekt. Superskön. Men som vanligt ställde min svank och rumpa till det och lämnade ett ickesmickrande, utböljande tomrum i höjd med ländryggen. Trist. Den hade varit perfekt i vinter. Varm och skön. Eftersom jag sitter så mycket still på jobbet behöver jag snygga, varma kläder.
Jag provade två klänningar till, men de satt riktigt illa. Bättre ställt var det med den här skjortan. Stor i livet, men ändå snäv i ärmen. Precis som jag vill ha det, men som det sällan är. De flesta storskjortor är kolossalt vida i ärmarna också.
Färgen är mörkt grå och den kostade 600 kronor tror jag. Jag slog till. Den kommer att bli väl använd i vinter. Kanske svårt att ha en kofta över med tanke på vidden, men jag får väl ha en långärmad topp inunder. Det borde funka.
Eftersom jag shoppade på COS höll jag mig ifrån att gå in i de andra butikerna. Däremot gick jag till IN-EX och köpte två taveldukar. Jag har ju bestämt att köpa minst en i månaden, men eftersom jag har så tomt på dukar hemma köpte jag två. I morgon ska jag på stor loppis. Jag får nästan hoppas att jag inte hittar något för nu får det vara slut på gladshopping den här månaden!
Ett stycke designhistoria
Igår vid elvatiden på förmiddagen fick jag ett sms: Tjenare! Är du kaffesugen? Och ja, det är ju vid den tiden man ofta är det. Något kaffe blev det inte men jag min vän J gick på Myrorna och skrattade åt roliga kläder, käkade sushi på Kyoto och sen gick vi till Emmaus. Bilden ovan tog jag för att det såg så härligt ut med alla stövlar.
Den här urtjusiga fåtöljen var till salu för 650 kronor. Väldigt snygg och den hade passat bra hemma hos mig, men den var inte så skön att sitta i. Jag har inga planer på att köpa någon fåtölj, men om jag gör det ska det vara en som är stor nog att krypa upp i och med högt ryggstöd.
Men jag hittade och slog till på den här svarta ullkappan. Först kollade jag på en annan. Blev direkt förtjust över det fina skrädderiet och över att den var svensktillverkad. Dock hade den dubbelknäppning, vilket jag tycker är lite bångstyrigt, plus att den var sliten i nacken och kring ärmsluten.
Jag hängde tillbaka den och fick syn på en med likadana stickningar längs kragkanterna, drog ut den och upptäckte en jacka av samma märke, samma fina kvalitet, men enkelknäppt och inte alls sliten. Dessutom passade den! Satt som en smäck! En diskret och toppsnygg ullkappa! Jag är så lycklig! 400 kronor fick jag ge för den.
Inte nog med att den är svensktillverkad. Larella är märkt med emblemet Kunglig hovleverantör. Fina grejer. Eftersom jag är intresserad av design och väldigt nyfiken rent allmänt googlade jag namnet, men fick mest upp traderaannonser.
Det är inte helt lätt att hitta bra information om gamla märkeskläder på internet. Till sist fick jag upp Upsala Kappfabrik i ett forum och sökte istället på det och fann att AB Upsala Kappfabrik starade 1904 och lades ner 1970. Huvuddelen i tillverkningen var kappor och dräkter i ull till kvinnor.
1924 blev syateljén industri och här tillverkades märkena Larella, Upsala Kapp samt Young lady. Sedermera blev det tre fabriker och i slutet av 50-talet omsatte koncernen 30 miljoner kronor (asmycket!) och hade kring 600 anställda. En sjättedel av tillverkningen gick på export till bland annat Schweitz, England och USA.
Mannen som startade bolaget kallades för Kapplasse. Kapplasse är numera en bostadsrättsföreningen i Uppsala. Lägenheterna är inrymda i den gamla fabriken och byggnaderna är till viss del K-märkta.
Tänk vad man kan lära sig bara av att från början hitta en välskräddad kappa på second hand!
Nya sommarpjux
Jag vet inte hur det kom sig, men jag satt och surfade på skor och fick syn på ett par som jag blev väldigt förtjust i. Moheda toffel Amanda. Säljes endast på Nilson och kostar 699 kronor. Det är pengar som jag inte har råd att lägga på skor i dagsläget.
Jag berättade om detta för en person som gav mig pengarna och tyckte att jag skulle köpa dem. Ok! Idag kilade jag ner på stan för att pröva dem. De satt som en smäck och jag älskar färgen. Inget att fundera på således. Jag tar dem! Tack!
Dag på stan
Jag var på byxjakt, men provade mest klänningar. Den här fina är från Lindex avdelning för stora storlekar. Jag tycker den funkar på mig trots att den är två nummer för stor. Visserligen finns det extra utrymme för en stor byst, men det kanske jag skulle kunna sy in. OM jag köpte den, vilket jag inte gjorde. Jag höll i mina pengar, men en riktigt söt klänning i viskos (mitt favoritmaterial).
Angående håret så har jag inte klippt mig eller slängt i förlängningar. Jag har bara lagt det åt andra hållet. Då blev det så där.
När jag stegade mot Indiska i femman hör jag någon säga:
- Här kommer ju Sofie!
Det var min morbror och hans fru som var ute och svirade. Det är inte var dag de är i Göteborg, eftersom de inte bor alldeles nära, därför var det extra roligt att vi lyckades mötas. Mycket trevligt!
Utan några nya byxor (eller någon annat nytt heller) hoppade jag på vagnen mot Linné till matstället Ethel's där jag mötte upp två goda vänner. Efter en hel del beslutsångest blev det en varm macka med cheddarost och kycklingfilé för min del. Jag blev alldeles glad när jag fick se hur den serverades. Fantastiskt fint. Och gott!
Jag har aldrig varit på det här stället tidigare, men jag lär återvända. En jättehärlig miljö och ganska lugnt. Om kaféerna i stan placerades linjärt i någon slags jämförelse skulle väl detta ställe och typ Condeco hamna i varsin ände. Jag föredrar helt klart Ethel's ände.
Dyr och opraktisk
Wow. Den här jackan är verkligen superfin. På torsdag släpps Marni-kollektionen. Synd att den inte släpps i maj. Då är min ekonomi så mycket bättre än vad den är nu. 1 299 kronor kostar den, vilket i sig inte är överdrivet mycket för en jacka, men för en jacka man bara vill ha för att den är vacker och när man inte har råd. Ja, då är det dyrt. Lyllos alla som kommer att köpa den.
Kan hända har jag tur. Som med Madonna-kollektionen. Då lyckades jag att hitta en av de finaste klänningarna på halva-halva-priset ett bra tag senare. Den klänningen har jag kvar än och dessutom har jag burit den på två bröllop.
Nå väl. Jag tänker så här för att inte vara ledsen: Så opraktiskt med så korta ärmar på en jacka! Väldigt unwareable som juryn säger i Projekt Runway.
