För er som har träffat min crazy eye bird. Den här filuren verkar vara en kusin. Hittade hen på ett elskåp i Linné. Så himla söt!

 

Igår trillade jag i trappan på jobbet. Ett riktigt rejält brak. Turligt nog var jag på väg upp och inte ned. Nedförsramlingar har en tendens att bli mycket, mycket värre. Jag fick bara en lårkaka och ett jätteblåmärke. Ja, plus att det stramar och gör väldans ont också.

 

I själva smällen kändes ingenting, men efter en stund var det som om hela benet brann och sen kom svullnaden. Jag slängde ut en bild på Instagram på min blå höft, men jag ska bespara er.

 

Efter jobbet igår var jag på kören och jag gick på det tidigare passet. På grund av årsmöte hade man tidigarelagt starttiden så jag missade de första 20 minuterna. Det var lite synd. I övrigt var det lika härligt som förra veckan, bortsett från att de sköna tanterna inte var där. Jag träffade en av dem, hon som ville ha mig bakom sig, och hon skällde på mig för att jag hade kommit till det tidiga passet och inte det sena som hon gick på.

 

Jag får nog överlägga det där ordentligt vilket pass jag ska gå. Fördelen med det tidiga passet är att jag kan åka dit direkt efter jobbet och att jag inte blir så sen hem. Fördelen med det andra passet är att det inte är lika mycket folk samt att det var en skönare atmosfär. Fast sånt kanske man inte kan avgöra på en gång. Jag kanske inte måste bestämma. Jag kanske kan växla. Nackdelen då är att man inte lär känna folk lika enkelt, skulle jag gissa.