Jag funderar en hel del över min form. Den är inte den bästa. Jag började träna efter sommaren och när jag var som mest inne i det blev jag rätt rejält dålig. Järnet i mitt blod var långt under vad det borde vara. Jag började käka järntabletter och märkte resultat ganska omgående, men det tog tid innan kraftlösheten försvann.

 

Nu är det längesedan jag tränade och jag skulle verkligen behöva komma igång igen. Jag promenerar ganska mycket, men behöver och saknar gymmet. Om jag får gissa väger jag säkert tio kilo för mycket. Som tur är går det inte fort uppåt för min del. De där kilona har jag samlat på mig under lång tid. Nackdelen är ju att det inte heller går fort neråt. På sikt är detta bra.

 

Trots att jag känner mig i dålig form har jag alltid haft en bra grundkondition. Det krävs en del för att jag ska få upp flåset och min vilopuls är ganska stabilt låg. På senare tid har jag fått för mig att hjärtat försämrats. Som om det slog alldeles för fort. Jag räknade idag. 60 slag i minuten precis.

 

Men vad säger det. Genom att googla får man många olika svar. 

 

 

Bland annat detta. Mycket bra! Det vill jag gärna tro på, men att det skulle vara gränsen till atlet har jag svårt att tro på. Inte ens källan själv är helt säker på att detta är tillförlitligt. På andra ställen läser jag att 60 är en normalbra vilopuls och det räcker för mig.

 

Så kanske jag inte är i så dålig form ändå. Även om jag väger för mycket och har tappat i muskelmassa. Det går ju att förbättra. Mitt mål är så klart att komma igång med träningen igen och tappa extrakilona, men det känns väldigt skönt att hjärtat visar på en bra grund. 60 slag i minuten.