Det finns en typ av människor som jag sen en tid har börjat kalla knasbollar. Knasbollar är den typ av människor som inte förstår vart de sociala gränserna går och som klampar in i min integritet. Som ställer allt för personliga frågor, vars svar de absolut inte har att göra med. Som börjar prata med mig när jag redan är inbegripen i ett annat samtal. Just bara det att jag för tillfället inte pratar, utan lyssnar (men verkar vara tillgänglig). Och när de börjar prata med mig i ett sådant fall är det 99 gånger av 100 ett annat samtalsämne än det som pågår.

Knasbollar har en tendens att lägga allt på minnet. Saker som de rimligtvis inte borde vara intresserade av att veta egentligen, men det bara fastnar ändå. De här sakerna är ofta just personlig information. Information de kanske snappar upp när de lyssnar på andras samtal eller på annat sätt.

De flesta människor stoltserar inte med att de vet en massa saker om mig som de har fått reda på från annat håll än från mig. Knasbollar är inte direkt finkänsliga när det gäller den här informationen, vilket skapar en lätt obehaglig känsla när de berättar vad de vet. En känsla av att jag har blivit spanad på. Att knasbollen ifråga har snokat i mitt liv. Deras direkta frågor om saker som inte angår dem ger precis samma känsla.

Vänner som gör på det här sättet är något helt annat. Vänner och familj har liksom den rätten. De har lov att säga: "Jag hörde att du ..." Knasbollarna tror ofta att de är som vännerna. Att de har lov. De förstår ju inte de sociala gränserna. De känner inte av vad som är "tillåtet" och inte.

Knasbollar vet sällan om att de är knasbollar. Det som jag kanske har svårast med när det kommer till knasbollar är att det är så oerhört snälla. De säger sällan något elakt och uppför sig oftast artigt. Ja, bortsett från när de bryter alla sociala koder då, men eftersom de inte kan koderna vet de inte om att de bryter dem. En knasboll kan komma fram och krama mig utan att förstå att vi inte har den relationen att vi kramas och knasbollen uppfattar sällan en avvisning. Knasbollen kan ta hur många nej som helst och ändå fortsätta fråga om jag vill ta en fika, äta lunch, se på film ... De flesta andra har fattat vinken för längesen.

Jag sa att jag hade svårast med knasbollarnas snällhet, men jag kom på vad som är värre och det är att ganska många av knasbollarna jag har stött på i mina dagar blir förtjusta i mig. Det är ingen bra idé. Jag är inte snäll då. Jo, till en början är jag snäll. Sen blir jag avvisande och irriterad. Men återigen. Det är inget som knasbollen uppfattar.

Japp. Det var en redogörelse över knasbollar ur min synvinkel. I någon annans synvinkel kanske det är jag som är knasbollen. Jag har en tendens att bryta sociala koder emellanåt. Jag gör det på ful och fullt medvetet för att se folks reaktioner. Så ja, jag är nog en knasboll, men jag är åtminstone en riktigt knasboll ...