I början av juni hade jag ett inlägg med flera bilder från när jag var barn. Jag har inga nya att komma med utan får köra en bild i repris. Det är jag i mitten omgärdad av mina storasystrar. Jag är för liten för att minnas den här bilden, men jag minns sängen vi sitter i och jag minns överkastet. Systrarna hade likadana och sängarna hängde med i många år.

 

Den bästa vyn från vårt hus där vi växte upp hade man om man blickade väster ut. Allra helst när solen gick ner. Åt det hållet såg man nämligen mest åkrar och hus. Jag drömde om detta hus i natt. I min dröm låg det en sjö åt det där hållet och jag vet att jag tänkte i drömmen "Hur har jag kunnat missa det hela livet?"

 

Haha...drömmar är underliga ibland.