Ramberget + pw + nöjd Sofie = sant

 
Så här ser min pw-runda ut. När jag började gå för ett år sedan var den jobbig att gå. Det är den inte längre. Nu är den väldigt behaglig. Jag hade lika gärna kunna gå runt hela berget istället för att korsa parken, men det gör jag för att få mer kuperad runda. Jag håller samma tempo så väl uppför, som nerför och på platten. Problemet är att jag succesivt har ökat min fart. Insåg jag idag när jag tog tiden. Denna runda tar bara 27 minuter. När jag började tog den 30+. Jag måste alltså utöka. För minst 30 minuter ska det vara. (Hör sjukgymnastens ord ringa i skallen.)
 
 
Så frågan är hur jag ska förlänga min runda utan att tappa upp- och nedförsbackarna genom parken. Ska jag ta en sväng i området kring Rambergsvallen,
 
 
mellan Wieselgrensplatsen och Vågmästareplatsen
 
 
eller mer kring Brämaregården?
 
Jag kanske får gå alla tre och känna mig fram. Bara jag vet när jag startar vart vägen bär för när jag väl börjat gå bara trampar jag fram med fokus på takten i musik jag har i lurarna. Till viss del även på min omgivning och eventuella dofter i luften. Som idag när det doftade brynt smör mellan husen. Mmm...

Kommentarer
Postat av: Kajsa

Har tänkt på det i veckan när jag varit ute och gått, har du koll på hur långt du går? Jag har alltid mätt bara tid förut, men nu när M börjat springa laddade jag ner runkeeper till honom och den har jag kört på prommen också ; )

Svar: Jag har tänkt ibland, senaste i morse, att jag skulle köra med appen för att få koll. Men än har jag inte gjort det. Antar att längden inte spelar så stor roll för mig :) Någon gång mätte jag sträckan från jobbet och hem, men jag minns inte hur långt det var.
Sofie

2014-02-27 @ 22:15:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0