På lunchen idag drog min kollega E med mig till Holmens marknad. Hade jag haft gott om pengar samt gott om plats hemma hade jag förmodligen slagit till på dessa lampor. Så fina! Tror de kostade 130-150 kronor styck.

 

TV4 Göteborg bevakade Almakörens luciatåg! Vi var med i den sena sändningen igår och i slutminuten dyker vi upp! En kort snutt från vårt långa, långa luciatåg. Klicka här för att komma till klippet. Tittar man noga ser man mig stå längst bak, snett höger om vår lucia. Tyvärr hinner man varken se eller höra särskilt mycket.

Jag har alltid sett mig själv som en snäll person. När jag var barn och tonåring var jag lite så där snälldum. Ja, ni vet - lätt att manipulera och utnyttja. Sen har jag blivit tuffare. Ganska mycket tuffare, men jag har ändå sett på mig själv som snäll.

 

För ett tag sedan läste jag boken Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn och därefter har min syn på snällhet över lag, men även min egen snällhet förändrats. Jag har fått vidare perspektiv. Framför allt pekade han ut ett drag som jag tog åt mig av. Det där framhävande draget. På vissa plan försöker jag tona ner det efter att ha läst boken.

 

Egenskapen snäll tillskrivs ofta atributet mesig. Ja, eller kanske dum till och med. Stefan Einhorn vänder på de här begreppen. Ger snällheten nya perspektiv. Han lyfter fram snällheten i evolutionen. Hur den har lett till att djurgrupper överlever. Han tar politiska grepp. Pratar om skillnaden mellan demokrati och diktatur:

 

"Det finns andra skillnader som blir uppenbara vid en jämförelse mellan demokratier och diktaturer. Exempelvis har man studerat de 60 svältkatastrofer som har inträffat i världen under 1900-talet och som lett till att minst 86 miljoner människor förlorar livet. Av dessa svältkatastrofer inträffade ingen i ett land med demokrati och frihet."

Det är så här nu. Det måste få vara så. Att bloggen är lågprioritet. Jag gör inte så många kreativa saker som jag kan visa upp och mina tankar är sådana att jag inte kan dela dem offentligt. Även om jag mer än gärna skulle vilja. Så därför är jag ganska tyst här.

 

Som tur är har jag flertal personer omkring mig som jag kan ventilera med. Som bollar mina tankar, kommer med idéer och pepp. Det är värdefullt.

 

Det har varit en händelserik höst. Mest negativa händelser. Inte sådant som handlar om mig direkt, men om människor i min direkta närhet, varför det har drabbat mig ändå. Sorg på olika sätt. Människor omkring mig som farit illa. Det har tyngt mig. Samtidigt bär jag en egen sorg också. Kämpar.

 

Nu har jag nedräkning. Efter idag är det bara elva arbetsdagar kvar till min julledighet. Jag har tagit ledigt tre dagar. Det ger mig en tolv dagar lång sammanhängande ledighet. Jag behöver den. Så mycket.

 

Fram till dess händer en del roligt. Exempelvis detta: På lördag ska jag på julmarknad i Gråbo, äta middag på stan med goda vänner och på kvällen ska jag höra Håkan Hellström i Skandinavium med andra vänner. Sånna saker behöver jag just nu.