Ge till de rika, eller?

 
I veckan åkte jag och fyra kollegor till Stockholm för att delta i fastighetsmässan Business Arena. Det är Nordens största fastighetsmässa och det var verkligen mycket folk och många utställare på plats.
 
 
För mässdeltagarna ingick mat och dryck i biljettpriset. Det fanns tillgång till något ätbart eller drickbart i princip hela tiden. Det gick ingen nöd på folket, om man säger så. Jag fick träffat en hel del av alla dem som jag har kontakt med via mejl och telefon i mitt arbete. Mycket trevligt!
 
 
Mitt och N:s uppdrag var att filma olika händelser och miljöer samt att göra korta intervjuer med mässbesökare. Det blev ett 30-tal intervjuer totalt. Vårt företag samarbetar med mässarangören och det var för dem vi filmade. Det hela blir två kortfilmer för vidare marknadsföring av mässan.
 
 
Jag lyssnade på ett föredrag om utvecklingen i Sundbyberg, Solna och Täby. På rad längst till höger står de tre kommunalråden från respektive kommuner. De står i samma ordning som jag räknade upp kommunerna och har partibeteckning som följer: S, M och M.
 
Snubben från Solna sa bland annat att här bor flest andel medelålders män som är högutbildade och välbetalda. Det är en utmaning att ta hand om dessa, tyckte kommunalrådet. Och tillsammans med Täbysnubben skojade de om att skapa en mörkblå linje ut från city till sina respektive kommuner.
 
Höhö. De flesta i salen skrattade. Mitt hjärta skrumpnade i samma takt. Jag tror för all del att de högutbildade och välbetalda männen klarar sig extremt bra utan kommunens hjälp. Det är väl klart att kommunen vill behålla dessa med tanke på skatteintäkterna, men det är ju knappast dessa män som behöver tas om hand ... Ja, ja.
 
 
Efter två fullmatade dagar var det väldigt skönt att åka hem. Från tåget (som givetvis blev 40 minuter försenat) fångade jag den här vackra solnedgången samtidigt som jag och N smidde goda affärsidéer.
 
När jag va i Stockholm sprang jag på inte mindre än två människor jag känner. Vad är sannolikheten på den? Jag som alltid hävdar att jag inte känner någon i den stora staden. Kanske mest för att av alla som bor där som jag har en koppling till är det egentligen bara två som jag räknar till nära vänner. Av dessa bor en dessutom i Södertälje ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0