När helgen dök upp glömde jag av att jag hade bilder i kameran från i torsdags. Jag slutade 13 på jobbet och åkte direkt till syrran i Ulricehamn. Hon och Krabban var hemma. Min bror var också där. Först åt vi middag tillsammans och drack kaffe. Sen var det dags att dega. Alltså leka med lera.



Några av ler/degklumparna var torra. Det fixade syrran genom att baka in vatten. Så klart när inte lillkillen såg ...



Jag gjorde en tjur.



Sen gjorde jag en traktor med kärra. Krabban var dock inte nöjd med att jag bara gav den ett par hjul.



Så han satte dit ett par till.



Sen visade han mig sitt gevär.



Därefter åkte jag till mina föräldrar och jag och pappa gav oss ut på en bilfärd i skogen. Här vill man inte få möte.



Vi fick syn på två tranor som stannat till vid ett vattendrag. Jag älskar färgerna naturen har här! Om man tittar noga ser man att det inte alls bara är blask.



Målet var det här stället. Jordkulan kallas det. Eller inte det här. Det här är toan.



Där är däremot jordkulan. Ett litet, litet kyffe med en öppen spis och ett bord. På en informationsskylt berättas det om att här bodde en kvinna på 1800-talet. Hon hade det inte så fett. Nu är stället ett delmål på en vandringsled och stället sköts av byalaget. Det var därför vi åkte hit. Pappas tur att sköta.



Inne i den lilla kulan finns en gästbok. Jag plitade dit mitt namn så klart.