Jag tog en bild när lagen kom in på Rambergsvallen. Den blåvita publiken överröstade den gulsvarta.



Sen tog jag en bild på klacken. Några fler bilder blev det inte. Det fanns inte tid att blicka bort från bollen.

IFK fick ett mål emot sig redan i inledningsminuterna. Det resultatet höll sig väldigt länge och IFK spelade i vanlig ordning riktigt usel fotboll. Sana var grym. Hoppas innerligt att han stannar. Han har onekligen visat att han förtjänar speltid.

Laget skärpte sig i pausen och spelade något vassare, men tappade snart igen. Fick ett kvitteringsmål och sen var det ganska tråkigt och jag kände att jag nästan gav upp. Tyckte inte att IFK var värda att vinna. Även om jag så klart hoppades.

Sen byttes Stiller in. Ett litet hopp tändes. När det var en kvart kvar att spela byttes Sella in. Jag kollade på klockan och lurade på om han skulle hinna avgöra. Med fem minuter kvar blev Hysén nerdragen i straffområdet. Domarn blåste och bakom den upplagda bollen stod Sella.

Smack. IFK:s första seger för säsongen satt verkligt långt inne. Desto skönare när den kom. Sista tio minuterna av matchen var olidliga. Häcken hade en träff i ribban och pressade hårt, men det gick inte.

När matchen var slut var jag tvungen att kasa av jackan och visa numret på min tröja för bänkgrannen som jag tjötat med. Vilket nummer det står på den? Nummer nio.

Tack E för att du hängde med mig! Det hade inte varit lika roligt utan ditt sällskap!