Drömmen om tillvaratagandet




För någon dag sedan trillade ett nytt nummer av tidnignen Mat & vänner in i min postlåda. Det är en väldigt inspirerande tidning även om jag inte rör mig i den stjärnglansmaten som det ofta skrivs om. Vad jag gillar mest med den här tidningen är att den söker sig till ursrpunget. Mycket fokus ligger på närodlat, ekologiskt och produktion i liten skala. Enkelt och exklusivt.

Att arbeta med säsongsbetonade råvaror ingår i tänket och i numret finns ett uppslag om att göra egna inläggningar. Tomater, pumpa och squash är några exempel på inläggningar.




Det finns även ett reportage om en kock som lär sig att använda delar från grönsaker som oftast slängs. Bland annat använder han blad från broccoli, rödbetsblast och rotselleriblast. Vilket bra tänk!



Något som jag länge tänkt att jag skulle vilja göra är att plocka nypon för att göra egen soppa. Här fanns tips på tillvägagångssätt och recept.

Återigen väcks vissa längtor och drömmar till liv i mig. Jag älskar tanken på att ta tillvara vad naturen ger. Svamp, frukt, bär och grönsaker. Det finns evinnerliga mängder i det vilda att plocka hem. Fläder, björnbär, vildhallon, kantareller, lingon, vildäpplen för att nämna några. Men jag är dålig på att göra slag i sak.

Jag drömmer om att leva så att jag kan odla själv. Tänk att ha squash, bondbönor och morötter i landet utanför knuten. Grönsaker smakar sällan bättre än när man precis hämtat in dem. Det är så jag är uppvuxen.

När jag var barn odlade mina föräldrar bland annat ärtor, morötter, lök, sallat, rädisor och potatis. Dessutom hade vi äpple- och plommonträd och buskar med hallon, krusbär, vinbär och rabarber. Tänk att bara kunna ta på sig tofflorna och springa ut i trädgården och hämta in några äpplen när man blir sugen på fruktpaj.

Samtidigt slits jag med stadsmänniskan i mig. Den som vill ha nära till alla sociala inrättningar som kaféer, restauranger och affärer, men jag tänker att en dag kanske behoven ändras och jag kan tänka mig att bo med skogen nära huset och mataffären någon mil bort. Istället för några hundra meter bort som jag har det nu.

Trackback
RSS 2.0