Jag har målat många ansikten det senaste halvåret. Det har blivit lite av ett tema. Min avsikt är inte i första hand att avbilda verkligheten, men det är där jag letar. Jag snokar runt bland profilbilder på nätet för att hitta inspiration. Utgår från ett porträtt, men drar iväg med det åt ett lekfullt och abstrakt håll. Utan att för den skull lämna formen av ett ansikte.

Det som är viktigast är färg och form. Var för sig eller tillsammans. Jag ser det lite som ett pussel. Att plocka isär delarna och sen pussla ihop dem igen. På ett nytt sätt. Skuggan och ljuset är ofta en stor del i det pusslet. Det framkommer i den översta bilden. Den nedre är mest en lek.

Att båda dessa går i gulsvart är mer slump än något jag hade planerat. Förmodligen för att jag målade på dem omlott. Praktiskt för det blir färre färger på paletten att hålla reda på.

Dessa, som mäter 20x20 centimeter, har jag jobbat mycket på. Målat om, målat över och ändrat uttryck. Framöver ska jag visa ett helt annat typ av ansikte. Ett som visserligen är genomarbetat, men som är oändligt mycket enklare i uttrycket.