Internationella kvinnodagen










Älskade kvinna.
Har du en egen dag? Ska det verkligen behövas? Ja, så länge vi ställer den frågan så är det uppenbart att kvinnodagen behövs. Arbetet för ett jämställt samhälle är långt ifrån färdigt. Det handlar om generationers och åter generationers tänk som ska ställas om. Vad trögfattad människan är!

Under hela mitt tonårsliv fick jag höra att jag var manhaftig och inte särskilt kvinnlig av mig. Jag lät för mycket i klassrummet och pratade utan att räcka upp handen. Precis som killarna. Jag skrattade högt och tog plats. Men som tjej fick jag det påpekat hela tiden. Som om jag inte fick göra så och jag blev kallad pojkflicka. Dessutom umgicks jag mycket med killar. Min bästa vän var en kille. Många gånger var det som att jag var tvungen att försvara att jag trots detta faktiskt var kvinna.

Min dröm är att vi någon gång skulle sluta att se egenskaper och uttryck som "manliga" och "kvinnliga". Det är ungefär lika fånigt som att försöka förklara vad som är typiskt svenskt. Kunde vi inte bara se varandra som människor med olika intressen och personligheter? Det är så jag ser på mig själv. Jag är en människa med samma enorma värde som du.

Länge leve människan!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0