Jag kom ifrån jobbet tidigt idag och ville utnyttja detta till max. Därmed plockade jag fram en ny duk och mina akrylfärger i mitt galet röriga arbetsrum. Jag ställde upp dörren både på den franska och den "vanliga" balkongen och fick ett härligt tvärdrag där jag stod. Trots vinden var det riktigt varmt att stå i 26 grader och måla.



Jag grundade med vitt och fyllde sedan på med två nyanser av gult. Som vanligt hade jag en tydlig idé om vad jag skulle måla och som vanligt blev resultatet något helt annat.



Här är jag fortfarande inne på grundidén, men det var också i detta stadium som jag fullständigt släppte loss. Det är underligt. Många gånger har jag märkt att det är när jag gör just så som det är som roligast att måla och som jag blir mest nöjd med vad jag gjort. Ändå håller jag på och tänker att detta ska bli si eller så. Knas.



Förut har jag aldrig gillat att måla med duken på ett staffli utan har haft den liggande på bordet. Allt eftersom min nacke sagt ifrån har jag börjat omvärdera. Dessvärre äger jag inget ståstaffli utan bara ett bordsstaffli, men sitta ville jag inte idag. Istället höjde jag upp duken genom att lägga den på en låda. Funkar tillfälligt, men jag borde nog satsa på ett staffli. Skulle egentligen vilja ha ett par stycken så att jag lättare kunde ha flera tavlor pågående.



När jag hade målat i två timmar orkade jag inte mer. Det tar på både nacke och skuldra. Men jösses vad roligt det är! Så här såg tavlan ut när jag slutade. Inte sagt med det att den är färdig. Det återstår att se. 50x50 mäter den i alla fall och nederkanten är den åt handen till.