När jag ändå var i trakten passade jag givetvis på att besöka Gamla Ullevi. Blåvitt tog emot Syrianska. Solen gassade och det var härlig stämning på arenan (och svetten rann ...). I första halvlek kändes spelet ganska tradigt och Syrianska var laget som låg närmast till att göra mål.

Några minuter in i andra halvlek byttes Stefan Selakovic in. Han är min stora favorit och jag har saknat honom på plan under tiden han varit skadad. Jag sa till brorsan: Gott, nu blir det mål. Så blev det också. Inte mindre än tre stycken av Mr Sella. När domaren blåste av stod jag där med en euforisk känsla i hela kroppen och njöt av att se laget springa arenan runt och tacka supportrarna.

Jag tog vägen över Ulricehamn hem och passade på att svänga hem till mina föräldrar. Eftersom det redan var kväll hann jag inte stanna särskilt länge, men lite kvällsfika och snack hann vi med. En fin avslutning på en i närmast perfekt helg.

Inte att glömma! Innan Blåvittmatchen kollade jag och brorsan på när Sverige vann över Austrailen i VM. Det ska bli oerhört spännande att följa fortsättningen. Mycket fotboll och mycket glädje!