Jag hoppades att anfallet igår bara var vanlig migrän. Framåt kvällningen steg dock kroppstemperaturen och halsen tjocknade till. Det var än värre i morse. När jag gick upp för att äta "frukost" idag (klockan 13) hade jag legat i sängen i nästan 14 timmar varav jag hade sovit tolv. Helt galet. Den huvudvärken jag hade var inte att leka med.

Det är ingen höjdare när man är hemma och inte orkar ett piss. Ja, knappa på datorn funkar. En stund i taget i alla fall. Hjärnan vill helst göra ingenting. Sova. Bara det att kroppen gnäller. Den gillar inte att ligga ner så länge.

Jag rotade igenom mina filer och hittade klippet ovan, laddade upp det på youtube och spelar det för er. Låten "Sorry" är skriven av Daniel Bedingfield, här framförd av mig. Den handlar om hans diagnos. ADHD står det på wikipedia, men själv sjunger han om ADD. Det är typ samma bara att man i ADD inte har den där hyperaktiviteten som är så kännetecknande för ADHD.

Låten finns med på hans album Second first impression och den sticker ut från de andra låtarna. Jag gillade den direkt. Den är en tonsatt berättelse. Texten mer än musiken har den stora rollen. Det är några år sedan jag plankade den och jag minns att den var svår att lära sig, trots att den är så enkel. Just för att det är texten som bär och inte melodin som det oftast är annars. En fascinerande låt, helt klart.