Jag har liksom gått och längtat efter det här kuvertet. Deklarationen. Trots att jag har vetat att jag skulle bli besviken. Och nu har det kommit. Det kändes som att jag hade fått en present och jag slet upp det. Det tråkiga är att den som sköter min lön är väldigt bra på att dra skatt. Så där på marginalen liksom. Förra året fick jag tillbaka typ 300 kronor. I år blev det lite bättre. Nästan 700.

Egentligen är det där lite knasigt att hoppas på att få tillbaka på skatten. Det är ju inte som att man får med en saftig ränta på pengarna som legat och skvalpat hos Skatteverket. Ändå är det schysst att få den där klumpen med pengar. Några tusen så där lagom till semestern. Ja, ja. Jag får börja pendla igen. Då kan man ju få ganska maffigt tillbaka.