För snart två år sedan fick jag en orkidé, den var jättefin så länge blommorna hängde i sina klasar. Blommorna var kvar i några veckor och när de föll av tänkte jag först slänga växten, men så tänkte jag vara envis. Den har fått stå i skymundan och då och då har jag dränkt den i vatten, låtit den rinna av och ställt tillbaka den i sitt hörn.



Och titta! Envisheten har visat resultat. Bredvid de stora gamla bladen har några tiny grönisar tittat upp. Och inte nog med det ...



... det har blivit en stängel också! Nu är det bara hoppas att den håller hela vägen så att det blir nya fina blommor snart. Men det är inte slut där ...



... för min älskade kärleksört har också växt till sig. Mellan de gängliga stänglarna som växt fram under året har ett gäng små knoppar titta upp. Otroligt spännande! Jag som är så otålig jämt och som vill att saker ska hända fortfort har för en gångs skull varit långsiktigt envis. Skitkul att det visar sig funka det med.