Den här bilden fångade jag förra året i september. Jag fastnade för teglets nyanser, den fina blå färgens kontrast och hur min spegling föll i fönstret. Jag visste direkt att det där ville jag måla. Och jag visste att det skulle bli svårt.

Jag köpte färger och duk och började ganska omgående att skissa fram bilden och jag blev nöjd med min start. Sen gick tiden. Vid flera tillfällen har jag plockat fram skissen för att fortsätta, men det har inte gått. Jag har inte vetat hur jag ska fortsätta.

Idag målade jag över den. Det kändes inte roligt. Ledsamt. Men jag kan inte ha en massa halvfärdiga tavlor som aldrig blir något. Kill your darlings heter det ju. Och som jag dödade. Så nu är det tid för sorg.