Jag är inte så snabb i vändningarna alltid. Snarare sällan snabb. Det har gått ett tag sedan jag köpte skåpet och bänken som jag skulle ha till tv:n. De har stått och bara väntat på att jag skulle få tummen ur. Det fick jag i torsdags. Ett har jag kommit fram till. Det är inte möblerna det är fel på. Det är tv:n. Den matchar inte mitt hem, men jag vill ju inte göra mig av med den för det. En platt tv kanske skulle smälta in bättre. Åtminstone så tar den inte så stor plats. Fast det känns så grymt onödigt att köpa en ny tv när man har en väl fungerande. Nå väl, får fundera på det.



Min kära gitarr har snällt legat i sitt fodral och väntat. Någon gång har jag plockat fram den, men den har alltid åkt tillbaka. Nu har den fått sin plats. Tyvärr drog jag av den höga E-strängen när jag skulle stämma den. Borde byta alla. Ska nog lämna in den och få det gjort. Sånt pill pallar jag inte.



Här är ytterligare något som hänt. För ett tag sedan var jag och kikade ut en ram till min nyinköpta kärlek. Vet inte varför, men jag köpte inte ramen den dagen. Nu har jag gjort det och har dessutom fått upp tavlan på väggen. Kors i taket!



Mina lådor! Jag tycker så mycket om dem. På gården där jag växte upp fanns en gammal snickarbod. Ungefär som den som Emil blev inlåst i. Det var morfar som använde den medan han fortfarande bodde på gården. För att hålla i ordning på alla muttrar och skruvar och andra små pinaler använde han dessa lådor som var instuckna i en platsbygd hyllsats. Vid något tillfälle för många år sedan tog jag till vara på lådorna. Något jag inte ångrat en sekund. I förra lyan hade jag dem i någon slags installation, men när jag skulle flytta knödde jag in de små i den stora. Kom på för några dagar sedan att det ju är riktigt snyggt. Nu pryder de återigen mitt vardagsrum.