Jag håller ju på med min ansiktstavla. Vet inte hur jag ska färdigställa den. Känner mig lite trött på den och har tänkt göra något annat. Vem har sagt att den ena tavlan måste vara klar innan man börjar på nästa? Just det. Ingen. Så idag när jag började jobba först klockan 13 passade jag på att måla. Det är så himla skönt att måla! Tavlan är inte klar. Jag ska fortsätta arbeta på den. Tavlan mäter 20x20 cm.

Jag fick tips om en låt igår. Därav rubriken samt titeln på min nya tavla. Jag tjejlyssnade på låten (repeat) när jag målade. Utan någon djupare analys av texten handlar så tavlan om att livet skiftar i alla tänkbara färger. Ibland är himlen ljuvligt blå. Ibland sorgsvart. När det gäller kärlek är jag nog både naiv och en romantiker. Jag vill tro att det finns kärlek som står pall. Allt. Att hur lång natten än är så finns det något som lyser. Och den minsta låga kan förskingra mörker. Det är sant.