Jag röjer ständigt. Det är märkligt, men jag hittar alltid saker jag kan slänga eller på annat sätt göra mig av med. Kanske för att jag har en tendens att i andra änden fylla på med nya (mest second hand) saker. För ett tag sedan lade jag ut en annons på nätet där jag försökte sälja min älskade gröna plyschsoffa, ett soffbord, en tv-bänk plus en tidningshylla. Det var ingen som ville ha dem ... Jo, förresten, en vän till mig ville ha hyllan, men hon ångrade sig sen. Jag ringde Erikshjälpen och undrade om de ville sakerna och de ville det. De ska komma och hämta möblerna på torsdag är det tänkt.

I helgen fick jag mycket gjort i hemmet. Jag packade upp fyra lådor som blivit stående sedan inflytten och jag strukturerade om bland smått och gott. Rensade och slängde papper. Hittade en burk med vit målarfärg. Och i nästa vända stod jag med sandpapper i handen. Jag slipade hyllan och började måla den. Så det kan gå!



Före.



Påbörjat.



Med bara en strykning ser det lite tunt ut.



Efter två strykningar ser det ut så här! Om man tar en närmare titt ser man att det behövs ytterligare ett lager med färg, men det är så pilligt med alla de där runda pinnarna. Första vändan hade jag färg överallt, eftersom jag inte hittade en bra teknik för att måla "hyllplanen". Andra varvet gick det bättre.

När jag satt och målade igår trillade en tanke ner i huvudet på mig som gjorde mig glad. Tidigare i mitt liv har jag alltid gett upp med saker som är krångliga. Att det varit så beror bland annat på att jag är lat och lite rädd för att misslyckas, men främst har det handlat om mitt dåliga tålamod och för att jag hatar att ha tråkigt på väg mot ett bra resultat.

Faktum är att jag den senaste tiden genomlidit några sådana där processer som är skittråkiga, men som i slutändan gett mig något som jag är glad för. Precis så var det igår när jag satt och målade och höll på att dö av tristess. Dessutom höll jag på att trilla ihop på kvällen av färgångorna. Dumma jag hade glömt att stänga till rummet med den målade hyllan! Jag mådde apdåligt. Men efter ett glas vatten och en stund på balkongen kände jag mig bättre.

Nu återstår att se om jag för resultatets skull pallar att måla ett tredje lager. Det får bli på lördag i så fall.