För en halv evighet sedan sprang jag på det här spelet. Fia med hutt. Fia är tydligen ett populärt spel för alldeles nyligen hittade jag en ny version av spelet. Eller nja, inte en ny version. Men gjord på en bricka.

Fia med knuff är verkligen inte ett av mina favoritspel. Snarare tvärtom. Det plockar fram mina sämsta förloraregenskaper. För att inte säga illvilja. Att nå dit där man knuffar ut en annan spelare är skadeglädje av värsta sorten och fy så förbannad man blir när man själv knuffas av banan. Då är det inte lika roligt. Jag håller mig helt enkelt ifrån detta spel. Lustigt just därför att jag springer på det här och där.

Idag kom det in en ung kvinna på redaktionen. Någon hade bokat in henne för intervju, men jobbet fanns inte med i planeringen. Därför fick jag spontant ta det. I efterhand är jag verkligen inte ledsen för det. Det blev ett sådant där givande samtal. Åtminstone för min del. Dessutom är det alltid roligt att höra om en annan människas liv - och i det här fallet framgång. Det var sannerligen inspirerande!