Ulricehamn, Borås, Gråbo och Nöre



Efter en härlig onsdagskväll med vännen S i Jönköping med mat på Anna-Gretas begav jag mig i torsdags till Ulricehamn som välkomnade mig med galet skyfall. Jag åkte hem till min syster och senare under kvällen for vi vidare till Borås för shopping och torgspelning.

 

Denna torsdag var det Salem Al Fakir på scen. Han är ju fenomenal! Jag såg honom sist han spelade där, 2007, och det var riktigt bra då med. Han senaste album är en pärla och han levererade flera av låtarna från den, men också äldre goingar som den i klippet: "Good song". Salem var så opretantiös på scen. Det var härligt och det märktes verkligen att han älskade vad han höll på med.



I fredags jagade gråa moln in över Ulricehamn, men innan de hann fram så hann syrran, jag och lillen med att picknicka nere vid bryggan. När vi satt där kom Helena Bergström och Rikard Wolff gående. Det hade ju kunnat vara anmärkningsvärt, men på grund av det här så var det ju inte så konstigt. Jag tyckte de såg slitna ut ...



När vi ätit klart gick vi och kollade på båtar och änder. Lillen var mest fascinerad av de senare. Jag också.



Kanske för att änderna var mer intresserade av oss än vad båtarna var ...



Drygt ett år och charmungen visar redan prov på sin hårdhet när han gör rocktecken åt moster.



Efter brygghäng åkte vi till brorsan och hälsade på. Han bjöd på kaffe och ballerinakex. Inte fel. Lillen plockade glatt med sig en boll från bollhavet och brorsan fick visa syrran hur tv:n funkade.



Far och son plockade vinbär som fick bli mellanmål.



I lördags kväll åkte jag till mina älskade vänner D och K. Vi satt på D.s varandra långt in på natten och pratade både minnen och framtid. Gott! Det här är en vy över Gråbo, den lilla orten där jag är uppvuxen. Byn under kraftledningarna. Kanske inte konstigt att man blev som man blev. Mitt barndomshem finns tyvärr inte med i bild, men finns strax till vänster mitt i det gröna.



Efter ytterligare en natt hos syrran i Ulricehamn for jag sedan tolv kilometer utanför Ulricehamn till Nöre. Där bor numer mina föräldrar. Lanskapet där är rena sagan. Helt otroligt vackert med slingrande grusvägar och böljande åkrar och hagar.



Till och med åskvädret är vackert där ute.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0