Prins? Jag pussade den inte, men fick pappa att i alla fall fota den i mina händer.


I natt har jag vaknat flera gånger av det våldsamma regnandet.  Det hamrade stundvis så hårt på rutan att det lika gärna kunde ha varit någon som stod och knackade. Än har det inte avtagit. Usch så tröstöst! Nu är det lunchtid och alldeles mörkt. November gör mig galen.

Så därför plockade jag fram en grodbild. Långsökt? Jo, men den där lilla grodan och solljuset i bilden gör mig glad. Bilden är tagen på Heden i Gråbo där jag föddes och växte upp. Visst är grodor söta!