Lästips

Jag har otaliga gånger skrivit om min stress. När jag springer på artiklar som rör ämnet läser jag gärna. Idag dök jag på en artikel på DN.se. Artikeln är från i söndags och handlar om hur stress påverkar hjärnan. Det är en kort artikel och den kan läsas här.

Det är inte dig det är fel på...

Ni märker ju hur sällan jag uppdaterar här just nu. Det beror på ganska många saker. De två främsta orsakerna är att jag inte har en fungerande dator hemma samt att mitt arbete tar nästan all min energi. Jag lyckas inte uppbåda så mycket mer kraft ytterligare än vad jobbet och att vara social kräver.
 
Att vara påhittig och kreativ för bloggens skull hamnar hela tiden som ett senare prioritet. Det känns inte bra. Jag vill leverera ett-två inlägg varje dag och inte ett i veckan som det är nu. Därför tar jag en paus. Jag behöver en tid utan att behöva tänka på bloggen.
 
Jag kommer definitivt att dra igång den igen och jag tror inte att det kommer att dröja allt för länge. Jag hoppas att ni, mina trogna läsare, väntar på mig och fortsätter att följa mig när jag väl är tillbaka. Ni får gärna följa mig på Instagram där det kommer uppdateringar emellanåt. Sök mig på Kreativa_latsidan.
 
Syns och hörs!

Glad i det lilla

Ibland är det verkligen de små sakerna som kan göra en glad. Eller snarare oftast. Jag försöker påminna mig själv om att suga upp alla sånna där småsaker. De är som energi för själen.
 
Här är några saker hittills:
  • Solsken (visserligen snorkallt, men äh).
  • Jag vaknade och kände mig ganska pigg i morse.
  • Jag fick med mig en god macka till frukostrasten.
  • Kollegan P hade godis med sig och bjöd på.
  • Jag fick ett meddelande från en vän jag saknar som sa sig sakna mig också.
  • Vi hade roliga/intressanta diskussioner på lunchen. Vi pratade bland annat om iq. Ett favoritämne.
  • Det är fredag.
  • Plus en massa saker jag inte riktigt kan sätta ord på, men sånt som får mig att le och skratta. Jag älskar att skratta. Både att få vara rolig själv och att skratta när andra är roliga.
På den vägen är det. Trevlig helg!

Denna underbara migrän


Sen ett antal år tillbaka besväras jag av migrän.
Den har blivit värre under de senaste två åren. I höstas hade jag en period med migrän från och till i nära tre veckor. Då hade jag flera andra symptom också och kom fram till järnbrist. Efter en rejäl kur blev jag snabbt bättre.


Nu är jag inne i en sådan period igen. Jag har haft migrän från och till sedan förra måndagen. Det är inte så himla roligt. De flesta gånger är den dock inte värre än att jag kan hoppa tabletter och var hyfsat funktionell ändå. Som idag. Problemet är att jag inte tror mig lida av andra brister. Inte ens sömnbrist. Det är bara migrän. Typ.

De senaste månaderna har jag försökt att kartlägga min migrän för att försöka hitta samband. Orsak och verkan. Jag har hittat några samband, men inte varför migränen bara pågår som den gör i ett så här långt svep. Det skapar en oro i mig som säkerligen i sig har negativ inverkan på mig.

Så här står det på Wikipedia om våra hjärnhalvor.

Den vänstra halvan rymmer medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, matematik, logik, analysförmåga samt jagets historiska aspekter och framtidsplaner. Den arbetar sekventiellt, vilket innebär att den koncentrerar sig på en sak i taget. Högra halvan står för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslosamhet, orienteringsförmåga, bildförmåga, formkänsla, igenkänning av ansikten, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till det som finns här och nu men arbetar med många olika saker samtidigt.”

En intressant reflektion jag gjort är nämligen att min migrän i princip alltid sitter till höger. Om jag skulle identifiera mig själv skulle det vara utifrån det som påstås om den högra hjärnhalvan. Jag är visserligen analytisk och har god språkkänsla med mera, men jag är nog mer av de andra. Känsla, kreativitet, form, musikalitet...

Om ett par veckor har jag tid hos en läkare för att prata om min migrän. Jag hoppas att det kan räta ut några frågetecken samt att jag kan få bättre/annorlunda medicin än den jag nu använder.

Med gott hopp och stor förväntan alltså.


Nytt batteri

 
Jag använder min telefon väääldigt mycket. Lyssnar på musik till och från jobbet, men även på andra tider, surfar, kollar på playkanaler, spelar spel, fotar och därtill ringer och sms:ar. Att batteriet kajkar ihop är väl inte konstigt, men fruktansvärt irriterande. Särskilt med tanke på att jag köpte telefonen för 5 000 kronor i juli för knappt två år sedan. Jag tycker att det borde hålla längre.
 
Sen ett par veckor tillbaka har jag fått ladda telefonen två-tre gånger varje dag. Det är inte hållbart. För ett antal år sedan köpte jag ett nytt batteri i en liknande situation. Det var bra i en månad eller två. Då köpte jag inte ett originalbatteri, eftersom dessa var rätt dyra. Nu kunde jag köpa ett originalbatteri för knappt 190 kronor inklusive fraktkostnad.
 
Återstår att se vilken kvalitet batteriet håller. Det är värt ett försök i alla fall. Jag har ingen lust att köpa en ny telefon just nu. Jag gillar den jag har och vill bara att den ska fungera.

60 slag

 
Jag funderar en hel del över min form. Den är inte den bästa. Jag började träna efter sommaren och när jag var som mest inne i det blev jag rätt rejält dålig. Järnet i mitt blod var långt under vad det borde vara. Jag började käka järntabletter och märkte resultat ganska omgående, men det tog tid innan kraftlösheten försvann.
 
Nu är det längesedan jag tränade och jag skulle verkligen behöva komma igång igen. Jag promenerar ganska mycket, men behöver och saknar gymmet. Om jag får gissa väger jag säkert tio kilo för mycket. Som tur är går det inte fort uppåt för min del. De där kilona har jag samlat på mig under lång tid. Nackdelen är ju att det inte heller går fort neråt. På sikt är detta bra.
 
Trots att jag känner mig i dålig form har jag alltid haft en bra grundkondition. Det krävs en del för att jag ska få upp flåset och min vilopuls är ganska stabilt låg. På senare tid har jag fått för mig att hjärtat försämrats. Som om det slog alldeles för fort. Jag räknade idag. 60 slag i minuten precis.
 
Men vad säger det. Genom att googla får man många olika svar. 
 
 
Bland annat detta. Mycket bra! Det vill jag gärna tro på, men att det skulle vara gränsen till atlet har jag svårt att tro på. Inte ens källan själv är helt säker på att detta är tillförlitligt. På andra ställen läser jag att 60 är en normalbra vilopuls och det räcker för mig.
 
Så kanske jag inte är i så dålig form ändå. Även om jag väger för mycket och har tappat i muskelmassa. Det går ju att förbättra. Mitt mål är så klart att komma igång med träningen igen och tappa extrakilona, men det känns väldigt skönt att hjärtat visar på en bra grund. 60 slag i minuten.

Att sova

I måndags eftermiddag kröp migränen på. Inte våldsamt. Mer som en tung keps kring skallen. Väl hemma tog jag tabletter och kröp ner i sängen. Jag sov en timma och sen gick jag upp och åkte iväg till kören. Värken i skallen var kvar, men jag kunde inte hålla mig borta från körövningen. Att sjunga ger mig sådan glädje. Plus att jag inte vill missa övningarna, eftersom vi går så fort fram.
 
När jag kom hem igen hann jag knappt lägga mig innan jag sov. Ändå var det tungt, tungt att gå till jobbet igår. Värken i skallen satt kvar. Det händer att den ger med sig fram på förmiddagen, men det gjorde den inte. Jag hade svårt att koncentrera mig och kom knappt framåt i mitt arbete. Satt och kisade mot skärmen.
 
Vid lunch gav jag upp. En kollega skulle till Backaplan så jag fick skjuts dit och promenerade den korta biten därifrån och hem. Det var skönt med kylan. Jag åt lite och la mig på soffan. Tänkte att jag skulle sova. Det dröjde dock till halvsju innan sömnen kom. Då hade jag tagit flera omgångar tabletter samt kört huskur med ingefära, gurkmeja och honung. Smakade apa.
 
Jag vaknade till vid 22. Hann bara reflektera över att jag låg på soffan innan jag somnade igen. Vaknade vid 03, gick upp på toa och tänkte att jag lika gärna kan fortsätta sova på soffan. Somnade om och vaknade när klockan ringde vid halvsju. Tolv timmars sömn! Ändå var kroppen som bly när jag vaknade i morse. Jag hade lätt kunna sova ännu mer, men min intention var att gå till jobbet.
 
När jag stod i köket och fixade med frukosten insåg jag att det inte kommer att gå. Yrsel och värme böljade genom kroppen. Dagen efter migrän är många gånger lika illa som dagen med migrän. Armar och ben ömmar och hjärtat slår tungt. Lite som efter en magsjuka eller influensa när febern lämnat kroppen. Man är inte sjuk, men inte frisk heller.
 
Jag fattar knappt att jag kunde sova tolv timmar. Från halvsju till halvsju! Ska försöka ta mig ut på en kortare promenad senare, men än så länge har jag inte kommit upp ens.

Skönt med fredag

 
Fredag. Så himla skönt. Det har varit en trött vecka för min del. Vet inte riktigt varför och det måste kanske inte finnas en förklaring till allt. Ikväll kommer vännen J till mig. Förutom att äta och dricka gott ska vi även lira med vårt band. Det är flera månader sedan sist. Därtill lär det bli en del snack.
 
Den här veckan har det poppat upp många tankar om olika saker. Mest sånt jag har stött på i arbetet. Mest småsten, men även de små sakerna är sköna att få ventilera och det kan jag med J. Ventilera i princip allt.
 
I övrigt blir det en umgängesintensiv helg. I morgon åker jag till syrran i Ulricehamn och stannar över till söndag och på söndag blir det kalas. Vi ska fira syrran och mig som redan fyllt år och brorsans sambo som fyller snart.

Min livräddare

 
Det här är min livräddare. Jag älskar den här produkten! Kroppssmör. Mmm. När temperaturen sjunker ner mot noll och under så blir min hud så ohyggligt torr. Spricker som gammal lakansväv. När den gör det kliar det överallt och skinnet känns för litet. När min hud blir så där torr kan jag även få skavsår av mina kläder. Låter ju helt galet, men det har hänt.
 
Detta är nog första vintern då jag verkligen smörjt in hela kroppen efter varje dusch med den här. Jag kan fortfarande bli extra torr när temperaturen pendlar mellan minus och plus, men inte i närheten av så torr som jag var innan jag använde den här krämen.
 
Jag vet en del som inte alls gillar den, som tycker att den bara lägger sig utanpå och känns kletig. Så fungerar den inte alls på mig utan den dras in i huden och gör vad den ska.
 
Sommartid använder jag den bara till benen. I övrigt känns den för fet. Men som sagt vintertid är den rena himmelriket för huden.
 
Livräddare är att ta i kanske, men det gör mycket för mitt humör att huden inte kliar och spricker. När alla andra fryser har jag mest tyckt att det varit kallt. Kanske är det krämens förtjänst även det. Så på ett sätt är den nog min livräddare.
 
Ja, det var ett himlastormande tips från mig.

Tavlor som hamnat snett

 
En dag när jag kom hem från jobbet hängde mina tavlor alldeles snett. Det var ju lite mystiskt tänkte jag och klurade på det där en stund, men kunde inte komma på vad det berodde på.
 
 
Förräns dagen därpå då det stod gipsskivor i trappuppgången och golvet utanför grannens dörr var pappklätt. Och sen när jag kom in till mig såg jag att jag även fått ta del av byggdammet. Det kryper tydligen damm under väggen in till mig. Kul...eller inte. Hoppas byggandet är färdigt snart. Känns ju så där kul att behöva dammsuga varje dag.

Hej ljuset!

 

Det finns nackdelar med att bo i en stad. Så är det. Inget att hymla om. Men en av de stora fördelarna (och nu jämför jag med övriga orter jag bott på) är att våren kommer tidigare. Förra året hade jag för mycket omkring mig för att njuta av detta faktum, men i år ska jag ta in våren så mycket jag bara kan.

Jag minns hur det var när jag för många år sedan jobbade i Hjällbo och bodde i Gråbo. På vintern var det alltid kallare och mer snö i Gråbo än i stan. På våren hade björkarna alltid slagit ut i stan när träden knappt knoppade på landet där jag bodde.

Februari må ha många bakslag av vinter, men ljuset som kommer kan jag inte klaga på. Även om det är beckmörkt på kvällarna så är det ljust både när jag går till jobbet och när jag går hem. Plus att fåglarna kvittrar på morgonen. Just nu längtar jag efter björkarnas bristning så mycket att jag nästan själv brister.


Skitapp och födelsedag

 
Ja, den där appen gör ju bara skit av hela mitt inlägg. Jag ber om ursäkt. Inget gick att ställa in, varken storlek på bilderna eller justering av texten. Dessvärre verkar jag inte kunna ändra det nu i efterhand heller. Får i så fall göra om hela inlägget. Jag kanske gör det, för nu ser det ju helt misslyckat ut.
 
För övrigt: det är min födelsedag idag. På väg till jobbet föll något slags snöblandat regn, men plötsligt svepte en vind omkring mig full av snöflingar och då började jag nästa skratta. Det har nämligen fallit snöflingor på varenda födelsedag jag kan minnas. Så också idag alltså. Den dag det inte faller näshönor (som min bror C sa som liten) kommer det inte kännas som en riktigt födelsedag.
 
Igår kväll ringde en vän. Vi har varken pratat eller setts på hur länge som helst. Vi pratade i tre timmar och det hade nog kunnat fortgå om jag inte var tvungen att sova. Jag är fortfarande alldeles glad för det samtalet.
 
Tulpanerna fick jag av min goa kollega A. Så himla fina! Tack!

Min födelsevecka

Pressfoto av Rikkard Häggbom
 
Det är verkligen en underlig känsla att inte ha tillgång till dator hemma. Jag skulle ju kunna blogga på jobbet (som nu), men då blir det till att sitta efter klockan 17 och då vill man ju helst hem.
 
Det är sportlovsvecka i Göteborg. Det ger mig alltid en speciell känsla. I tisdagskväll var jag och N hos J i Kungälv. När vi åkte hem var det mörkt och bussen släckte ner innebelysningen. Jag fick flashbacks till alla sportlov som jag suttit i en dieselluktande buss någonstans i de svenska fjällen.
 
Vecka 7 har inte bara varit speciell på grund av ledighet och snowboardåkande utan också för att det är min födelsevecka. Det är som om hela veckan är min. Jag tänker så fortfarande.
 
Alla hjärtans dag har bara varit en del av den. En upptrappningsdag typ. Eftersom det är dagen därpå jag fyller. I morgon alltså.
 
Det kommer att bli en bra födelsedag. Jag är övertygad. För efter jobbet ska jag och M lyssna på Jonathan Johansson med musiker från Göteborgs Symfoniker. Spelningen är på Konserthuset Kan inte bli annat än magi i den kombon.
 
På lördag ska jag fira ännu mer för då kommer det massa folk på middag. Vilken avslutning på min födelsevecka! Jag är glad redan nu. Återkommer om gladfrekvensen på söndag.

60 svar

Idag gör jag som många andra bloggare den senaste tiden och kör en lista med 60 frågor. Har sett att frågorna varierar något. Jag har tagit samma lista som Karins Konstgrepp.

1. Hur gammal är du?
Om två veckor fyller jag 32.

2. Hur gammal känner du dig? 
Ibland som 32, ibland som 17 och ibland som 73.

3. Vad har du gjort i dag?
Dammsugit, lyssnat på radio, spelat gitarr, plankat en låt, surfat och börjat förbereda för ommöblering.

4. Vilken film såg du senast? 
Höst i New York. Jag har sett den några gånger förut och visst är den sorglig, men den här gången lipade jag så mycket att jag fick huvudvärk efteråt.

5. Vem ringde du senast?
Min syster E. Är generellt mer en sms-typ.

6. Är du besatt av någonting? 
Nä, inte vad jag kan komma på. Ett tag var jag som besatt av att springa på loppis och leta porslin från Rörstrand, men på den fronten har jag lugnat ner mig igen.

7. Är du rädd för blod?
Rädd är jag inte, men jag tycker att blod kan vara ganska otrevligt.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? 
Jag är i mitt vardagsrum. Ligger på rygg i min soffa med datorn på magen.

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige?
Det där är en sån där typisk grej som får mig att skämmas. Visst kan jag rabbla några, men så blir jag osäker och tänker att folk ska tycka att jag är dum i huvuet när jag inte har koll.

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga?
Det behövdes inte. Det svaret kunde jag allt för väl...

11. Vilken färg är dominerande i din garderob?
Svart och grått, men det finns en del blått och grönt också.

12. När vaknade du i dag?
Tror det var strax innan nio. Jag gick och la mig ganska tidigt igår för att kompensera att jag somnade vid fyra i fredags.

13. Vilken är din favorithögtid?
Jag har nog ingen favorit direkt, men julen är mysig eftersom vi träffas med hela familjen då.

14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? 
Jag är rätt nöjd med att vara hemma, men det hade ju inte varit fel att vara på ett soligt ställe där temperaturen är omkring 23 grader. Gärna hav. Gärna en trevlig uteservering med en kall öl och något gott att äta och gött sällskap.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till?
När jag var ung (yngre) spelade jag fotboll och en sommar var laget på cup i Säffle. Förlåt alla Säfflebor, men dit ville jag inte åka igen. Jag fick inget bra intryck av Säffle. Men jag skulle visst hamna där igen ändå. För några år sedan var jag där på ishockeycup. Dock var det inte jag som spelade då utan ett lag från Jönköping som jag skrev om.

16. Hur vill du tillbringa din pension?
I målarrock. Helst ska jag ha flera målningar på gång samtidigt och gärna någon bok också. Förmodligen har jag redan gett ut ett par böcker och har utställning två gånger om året.

17. Vad lyssnar du på just nu?
Maskinens låt Pengar som finns med på en Spotifylista jag gjorde förut.

18. Har du någon gång brutit ett ben?
Nej aldrig, fast jag ibland har ramlat så illa (med snowboarden) att jag trott att mina ben gått av både här och där.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl?
Bregott, mjölk, brieost, knäcke och brocolli.

20. Vem är din favoritkändis?
Jag har inte en aning. Vem skulle det vara?

21. Vad är du på för humör just nu?
Jämtjockt. Alltså varken glad eller ledsen. Varken trött eller pigg. Mittemellan.

22. Vilka världsdelar har du varit i?
Europa.

23. Snarkar du?
Det är ju inte som att man hör det själv, men skulle gissa att det händer då och då när mina polyper har svullnat.

24. Vilka yrken har du provat på? 
Knackat dörr för att sälja GT, köksbiträde och biträdande kökschef, personlig assistent, servering, förskolefröken, butiks-, café- och kassabiträde, reporter och redigerare, redaktör och kommunikatör.

25. Hur går du helst klädd?
Strumpbyxor och klänning eller kjol och tröja. Gärna lager på lager. Alltid en sjal om halsen. Annars känner jag mig naken.

26. Vilket stjärntecken är du född i?
Vattuman.

27. Vilket är ditt favoritgodis?
Jag vet aldrig vad jag ska svara på den frågan, men jag gillar lakrits.

28. Vad sa du senast?
Orka!

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
Bild och musik.

30. Vad har du på dig just nu?
Ett par skitfula mjukisbrallor och ett linne jag sydde för flera år sedan. Skulle någon se mig så här skulle jag dö skämsdöden.

31. Vilken är din favoritaffär?
Det senaste har jag handlat en del på Monki så det får bli mitt svar, men det är inte som att jag går och tänker på Monki och längtar dit.

32. Vad har du för storlek i kläder?
Oftast 42, men det kan variera både uppåt och nedåt.

33. Vad har du i dina fickor?
Jag har inga fickor på kläderna jag bär, men om man menar jackfickorna så ligger alltid mitt månadskort där samt min nyckelknippa.

34. Vad köpte du senast?
Mat till sushikvällen vi hade i fredags.

35. Hur många gånger har du flyttat?
Jag har bott på tolv ställen, men jag har bara dragit hela flyttlasset fem av gångerna. De andra gångerna hade jag med mig mer eller mindre av mina personliga tillhörigheter.

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med?
Tändstickor, en kniv och en kikare. Äh, vad trist. Jag vill helst inte hamna på en öde ö.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Kvällsmänniska. Jag brukar ofta vara trött fram till åttatiden, sen piggnar jag till. Trots att jag går upp samma tid varje morgon är morgonen alltid lika jobbig.

38. Senaste filmen du såg på bio?
Call girl. Jag går alldeles för sällan på bio. Önskar att jag gick oftare. Det är många saker jag önskar att jag gjorde oftare...
  
39. Har du blivit sydd någon gång?
Nej.

40. Har du någon gång badat naken utomhus?
Ja.

41. Vad åt du till frukost?
Två kokta ägg som jag mosade med bregott och salt och la på knäckemacka. Drack ett stort glas apelsinjuice.

42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan?
Då hade jag två jobb parallellt. Dels som ungdomsledare och dels som butiks-, café- och kassabiträde. Det var ungefär den värsta perioden i mitt liv. Jag hade ständig ångest och mådde allmänt dåligt. Ett år senare gick jag in i väggen och var sjukskriven i ett halvår. Det tog fem-sex år innan jag kände mig bra igen. Har fortfarande dipper, som ni vet.

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning?
Märkligt nog inte. Nu har jag ju inte bil längre, men när jag hade det körde jag alltid för fort. Jag har aldrig blivit stoppad av polisen.

44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig?
Pappa, när han erbjöd sig att hjälpa mig med mitt arbetsbord. En sån sak är så himla mycket lättare att genomföra med hjälp. En annan sak, som kanske låter konstigt, är när en vän nämnde en av mina dåliga egenskaper för några dagar sedan. Det fick mig att fundera en del. Framför allt tänkte jag att den vännen är på riktigt som kunde säga så utan att jag tog illa vid mig.

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? 
Bredvid sängen.

46. Vad var det sista du åt?
En näve russin.

47. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Första larmet ringer 06.17. Det andra 06.27. Förr brukade jag snooza, men till slut hade jag inte koll på hur många gånger jag tryckt på snoozen. Nu ringer klockan en gång, jag stänger av och somnar om. När det ringer nästa gång måste jag vakna.

48. Är du blyg?
Både jag och nej. Det beror på vilket sammanhanget är, men jag brukar oftast finna mig och ta plats efter en stund. Jag är sån som känner av läget först.

49. När flög du senast?
Till och från Island i augusti.

50. Har du något tatuering?
Nej, jag har ju inte det, trots att jag tänkt sen jag var 18 att jag vill. Får se hur det blir med den saken.

51. Har du varit med om en bilolycka?
Ja, jag och syrran åkte av vägen för många år sedan. Jag har fortfarande problem med min skuldra efter det, trots att en läkare som undersökte mig för två år sedan sa att det inte var några som helst problem med mina nervbanor.

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet?
Ja, flera saker.

53. Vilken är den roligaste träningsformen?
Att spontandansa och gymma.

54. Har du några husdjur?
Tänkte skriva dammråttor, men jag dammsög förut ju...så får säga silverfiskar då. Inte för att jag vill ha dem, men jag lyckas inte bli av med dem heller. Vet att grannarna också har silverfiskar.

55. Vill du gifta dig?
Om jag någon gång träffar någon som vill gifta sig med mig och om jag i så fall vill gifta mig med den så visst.

56. Var växte dina föräldrar upp?
Båda växte upp i Gråbo där jag själv växte upp. Båda har fyra syskon och växte upp i lantbruksmiljö. Alltså, mormor och morfar och farmor och farfar var lantbrukare med mjölkkor spannmålsodling.

57. Har du någon gång ringt polisen?
Hundratals gånger. Minst. Det har med mitt yrke som journalist att göra. Som privatperson har jag ringt polisen två gånger sedan jag flyttade till Göteborg. En gång för jag misstänkte att det pågick cykelstölder på min gata och en gång för att det låg en blodig man nedanför mitt köksfönster.

58. Vilka är dina största svagheter?
Att jag kritiserar mig själv för hårt och att jag kan vara brutalt ärlig mot människor omkring mig utan att mena något illa, men det kan bli ganska illa ibland.

59. Har du, eller har haft, något smeknamn?
Många. Några lever kvar, andra har dött ut och nya uppkommer.

60. Vad ska du göra imorrn?
Då ska jag tillbaka till jobbet. Vi har månadsmöte och efter det ska vi äta lunch och bowla. Just nu har jag väldigt ont i skuldran så får se hur det går med bowlingen...

Trötthet från en annan värld

 
Jag är så trött att jag skulle kunna gå av. Det hänger så klart samman med förra veckans genomklappning. Att jag låg hemma i tre dagar utan ork, men med massa ångest. Det var längesen jag hade ett så kraftigt bakslag och jag var uppriktigt rädd för jag kunde inte avgöra hur illa det var. Tänk om jag skulle tvingas sjukskriva mig. Huh!
 
Ångesten och den inre krampen släppte efter samtalet med min chef, men den där tröttheten tar lite tid att få bukt med. Mina ögonlock känns som betong och hjärnan som om den var full med grus.
 
Igår var jag ute och åt med mina vänner J och N. Jag pendlade från att självklart följa med till att banga till att följa med ändå. Mest ville jag åka hem och bara lägga mig för att jag var så trött, samtidigt ger det så mycket att umgås med människor jag tycker om. Äta behövde jag ju också göra så varför inte i sällskap?
 
Vi var på El Corazon som ligger på ena hörnet av Saluhallen. Jag har inte varit där förut, men det var väldigt mysigt. Enkelt och avslappnat. Både jag och J föll för pizzan Quatro Quesos. Den var väldigt god och jag kände mig inte alls kass efter pizzan som jag brukar göra.
 
Kollade för övrigt på restaurangens hemsida och såg att de erbjuder en rätt maffig söndagsbrunch. Den skulle jag vilja testa vid tillfälle om någon är sugen att hänga på!

Hålan jag kommer ifrån

 
Jag åkte till min gamla hemort igår. Jag flyttade därifrån 2005 och mycket har hänt sen dess. Till viss del känner jag knappt igen mig. På den här bilden syns i alla fall min gamla högstadieskola. Den ska tydligen rivas nu. Jag hade ständig huvudvärk de tre åren jag gick här. Det pågick rejäla renoveringar och man upptäckte stora fuktskador. Det är ju inte bevisat att detta har påverkat min hälsa, men det var under dessa år som jag utvecklade astma och diverse allergier...
 
Konstverket utanför skolan kallas allmänt för Hundbajs i folie. Jag har inte en aning om vad verket egentligen heter. Det är för övrigt den här skolan som brann för några år sedan.
 
 
Genom att vrida mig 180 grader från förra utsikten får man istället den här. Detta är torget. På varsin sida ligger två enplaniga längor med bank, pizzeria, tobaksaffär, frisör, blomsterbutik och konditori. Där har det inte ändrats någonting. Rakt fram låg förr den gamla mataffären, men den brann upp en påskafton när jag var barn. Den byggdes upp igen, men ligger istället runt till vänster om den synliga längan.
 
 
När jag bodde i Gråbo såg den här skolan inte ut så här. Då var det en röd låg byggnad med ett plan till höger och två plan till vänster. Aningens större och säkerligen mycket fräschare nu för tiden. Snygg trappa har man i alla fall fixat.
 
Konstaterade det när jag pratade med en av vännerna jag hälsade på att jag inte skulle känna mig hemma om jag flyttade hit nu. Det är för mycket som har hänt. Både i samhället och rent socialt. Jag har svårt att tro att detta någonsin skulle kunna bli mitt igen. Men, man ska som bekant aldrig säga aldrig.
 
Nu var jag väl orättvis som gav en mestadels dyster bild av hålan jag kommer ifrån. Säga vad man vill om Gråbo, men det är väldigt vackert där. Kanske inte just i centrum, men i omgivningarna. Det är en gammal lantbrukarbygd med många gårdar, öppna fält, skog och härliga skogssjöar. Förresten, om man googlar ortsnamnet är första träffen en helt annan...

Om mitt jobb

Jag skulle vilja berätta om min nya tjänst. Nu har jag gjort fyra intensiva dagar och borde börja få en aning om det hela, men näe. Eftersom tjänsten formas medan jag jobbar kan vad som helst hända. Därför kan jag fortfarande inte sätta fingret på vad det är jag ska göra. Alltså, eftersom att mina chefer inte ens riktigt vet. Senast idag hade de ett möte om en av mina uppgifter och levererade ett papper med riktlinjer till mig.

Samtidigt som det känns roligt och spännande så är det jobbigt. Jobbigt för att jag inte har koll och för att jag inte är självgående. Jag avskyr att hela tiden vara beroende av någon annan för att kunna utföra mina arbetsuppgifter. När jag började här och jobbade med tidningen var det mer givet. Ok, jag ska göra den här tidningen som redan gjorts i flera år. Det är bara att följa ett snöre och använda sunt förnuft. Så är det inte nu. Vissa saker har utkristalliserats, men ändå inte. Verkar det rörigt? Just det.

I morgon kommer det hit en snubbe vi jobbar ihop med. Jag kommer att få sitta med honom en stund åtminstone och då hoppas jag få ytterligare några verktyg av honom. Det kanske kan ge mig en något klarare bild.


Vilka är vi européer?

 
SVT har gjort en väldigt intressant miniserie om Europa, om Sverige och om nationell identitet under namnet Kappelin i Europa. Den italienskplacerade utrikeskorren Kristina Kappelin reser igenom Europa och pratar med folk, tar upp olika tidsskeenden och förändringar i samhället.
 
Europa innefattar vitt skilda kulturer och politiska strukturer. Vem är europé? Kappelin ställer frågan till folk hon möter. Hon ber dem beskriva sina landsmän och hon ber folk beskriva Sverige och svenskarna.
 
Jag såg sista avsnittet ikväll, eftersom jag missade det i söndags. Jag skulle kunna se alla tre igen. Jag gillar Kristina Kappelin och njuter av hennes språkliga mod. Jag gillar den smarta, men enkla produktionen och kan bara önska att så många som möjligt såg den här serien.
 
Programmen ligger på SVT Play ett tag till. Första avsnittet har man 24 dagar på sig att se. Serien är intressant, humoristisk, allmänbildande och eftertänksam. Den har gett mig många aha, men kanske främst: Vad viktigt denna serie är. En spegling av vår tid. En spegling av oss människor. Svenskar, tyskar, italienare, turkar och européer. Samtidigt som jag förfäras över ett Sverige och Europa med allt tajtare gränser trots att EU skulle stå för det motsatta.

Gammalt ut, nytt in

 
Sista tidningen är skickad. Så himla, himla skönt. (Bilden är ett utsnitt av framsidan.) Det värsta är allt efterjobb som kommer när man faktiskt klickat iväg tidningen till tryckeriet. För när man väl skickat hamnar jag i någon slags komatrötthet. Det är över-känslan. Kroppen och hjärnan börjar slappna av. Livsfarligt!
 
Den här gången resulterade det i att jag gjorde vissa saker i fel ordning, vilket gav mig merjobb på typ 30 minuter. Helt ok, men löjligt onödigt. Plus att jag visade vår nya adept fel. Det är värst.
 
Nu är allt med tidningen klart i alla fall. I kväll ska jag och några vänner ses på Kville biljard. Där ska vi äta och quiza. Något jag sett fram emot enormt mycket. Tänkte låta det bli ett tillfälle att fira ut den gamla tjänsten och in den nya. Det har inte blivit av förut, men visst passar det ypperligt denna dag då sista tidningen är skickad. Rent fenomenalt bra, faktiskt.
 
Peace out.

Jobba vs ledighet

Idag sitter jag hemma och jobbar. Det är utöver vanlig arbetstid och om jag själv får bestämma är detta sista gången det sker. De tre arbetsdagarna denna vecka blev inte riktigt som jag hade planerat. Jag har försökt att få igång vår nya medarbetare. Tanken var att jag skulle kunna göra mitt vanliga vid sidan om, men vi hade ingen fungerande dator till mig.
 
En ny beställdes, men den kom inte förrän lunch igår och hann inte bli färdiginstallerad. Förhoppningsvis är den igång till lunch på måndag. Den nya tjejen fick sitta vid min dator. Bästa sättet att komma igång är ju att faktiskt få komma igång. Därför jobbar jag hemma idag. Jag har redan betat av en del och tror att jag får gjort det mesta idag så att jag kan slappa hela dagen i morgon.
 
 
Apropå slappa. Till att börja med hade jag tänkt att skramla mina stackars pengar och resa bort en vecka kring påsk, men sen påminde en vän om att vi pratat om att bila till Frankrike i sommar. Just det! Vi bestämde att göra allvar av den planen och mina reseplaner i vår fick jag lägga på hyllan. Det finns nämligen inte en chans att jag ska ha råd med båda. Plus att jag alla gånger väljer Frankrikeresan.
 
Jag var i Paris på skolresa när jag gick i gymnasiet och sedan dess har jag velat åka tillbaka till det landet. Vi har inte börjat planera hur resan ska gå, men förhoppningsvis blir det ett nattstopp i Paris. Åh, vad jag längtar!
 
 
Planerna på en resa i vår handlade mest om att jag vet att jag behöver en vecka ledigt på våren. Det brukar vara min värsta tid. Jag är alltid väldigt trött på våren. Generellt sett är det mycket som händer då och jag dras med alla mina allergier. Jag pratade med min chef igår för att stämma av möjligheterna att få loss en vecka kring påsk. Han sa att det inte skulle vara några problem.
 
Så skönt att ha det framför sig, tycker jag. Veta att någon gång i vår ska jag ha en vecka utan jobb. Jag har inte bestämt än när det ska bli. Det beror till viss del hur upplägget för mitt jobb blir. Att vi inte har några mässor eller liknande som det krockar med. Men jag tänker mig i slutet av mars eller början av april. Det är ju bara drygt två månader till dess...
 
En tanke som slog mig i natt var att jag skulle kunna ta min dator och åka någonstans och sitta och skriva en hel vecka. Det vore något.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0