Process



Namnlös. Den har inget namn. Jag målade den 1999. Tavlans mått är 60x88 cm. De gröna ljusa färgerna är mer lysande än vad som kommer fram på fotot.


För tio och ett halvt år sedan började jag tredje året på gymnasiet. Jag gick bildestetiskt program. Jag hade ganska svårt att släppa loss mitt kreativa språk och jämförde mig hela tiden med de andra i klassen.

En kväll i september den hösten omkom en människa som stod mig väldigt nära. Han var som en bror för mig och hans bortgång var en svår chock och sorg för alla i hans omgivning.

Jag stannade hemma två dagar från skolan och sen var det helg. Jag kröp på väggarna. Klarade inte av att vara hemma. När jag kom tillbaka till skolan bad jag min bildlärare om utrymme. Hon lät mig göra vad jag ville och jag målade den här tavlan.

Det var första gången som jag målade som jag kände för att göra. Tidigare hade jag alltid målat som jag trodde att man skulle. Så som jag trodde var ok.

Av dessa två anledningar har den här tavlan kommit att betyda väldigt mycket för mig och ändå har den alltid bara varit en rulle duk som få fått se. Ett tag hade jag nålat upp den på väggen, men först nu har jag fått den uppspänd på ram. Det är med blandade känslor som jag tittar på den.

Sorgen och saknaden. Glädjen över det kreativa flödet.


Kommentarer
Postat av: Johanna Urban

Hej!



Jag blev väldigt rörd av vad du berättade angående tavlan. Jag tycker tavlan har liv och det märks att du målat den med känsla, vackert.



Jag hade också väldigt svårt att måla under skolgången, utvecklades en del sista året, men det var först efter gymnasiet som jag hittade den verkliga passionen i konst och måleri.



Tack för att du delat med dig av din historia.

MVH//Johanna

2010-03-15 @ 22:00:30
URL: http://johannaurban.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0