Kärleksört. Vilket namn! Det här är en av mina favoritblommor.


Kärleksörten är en blomma som följt mig genom livet. På gården där jag växte upp stod två livskraftiga klungor med kärleskört i landet utanför köksfönstret. De kålliknande stjälkarna lyser med sin skarpa gröna färg. Där mina föräldrar bor nu står ännu fler klungor runt om i trädgården.

Örten blommor först på sensommaren och har då en platt krona med mängder av små, små gammelrosa blommor. Förutom att kärleksörten är tilltalande rent utseendemässigt så är dess livslängd fantastisk. Den blommar i flera veckor. Ofta långt in på hösten. Plockar man in dem och sätter dem i vas kan de stå flera veckor även så.

Flera höstar har jag plockat med mig blommor från mamma och pappas nuvarande "klasar" för att blommorna ska rota sig så jag kan plantera min egen kärleksört. Av någon anledning har jag alltid bara slängt blommorna. Men nu! För kanske en månad sen klippte jag ner de överblommade stjälkarna och stoppade dem i jorden med förhoppningen att de små skira skotten skulle ta sig.

Se! Det verkar fungera! Tanken är att de ska ta sig ännu mer så att jag kan plantera dem i en stor kruka för att ha på balkongen.

För att se hur kärleksörten ser ut när den blommar klicka på länken:

http://hem.passagen.se/planel/Bilder/september/karleksort1.JPG