På det där stället fanns i alla fall massa roliga smycken och konstverk att kika på.

 

Stegen gick vidare till Emmaus som kulturnatta till ära hade plockat fram kulturtantskläder i form av bland andra Gudrun Sjödén och Marimekko. Jag hittade en fantastisk sjal och en praktisk varm, skön tröja. Den senare en Gudrun, den förstnämnda av okänt ursprung.

 

I Hagabion hölls en mängd olika korta föredrag och vi lyssnade på en halvtimmes snack om containerdykning. Något som jag med glädje uppmanar alla att syssla med, men som jag förmodligen själv aldrig skulle göra. För feg och för ja...feg helt enkelt.

 

Containerdykning (dumpster diving) innebär att man tar sig in i containrar utanför framför allt livsmedelsbutiker och tar tillvara på mat som butiken slänger. Det är enorma mängder mat som slängs som är perfekt. De två som berättade om detta tog tillvara så mycket mat att de inte kunde göra åt allting själva utan hade börjat öppna sitt hem för att ge bort maten.

 

På bara några månader hade det blivit så stort att de var tvungna att stänga sin hemdörr igen och nu söker de efter en lokal för att kunna driva verksamheten i större skala. Detta är ju förbjudet och de har råkat på både polis, väktare och personal under sina dykningar, men hittills är det ingen som drivit något ärende mot dem. Däremot hade de många gånger upplevt att de blev uppmuntrade. Dock bröt de sig aldrig in på inhängnade områden eller i låsta containrar.

 

Efter de 30 minuterna där (som gick fort, fort) åkte vi hem till mig för kvällsfika. Sen satt vi och nästan somnade i min soffa. Fredagar har en tendens att bli sånna till slut. Trötta som få.