Dagen efter satt jag och såg i det andra fönstret hur solen saktmodigt stretade upp igen. Tänk om det kunde vara i närheten av lika vackert idag, men icke. Det är grått, grått, grått. Det regnar inte men man ser att det är vått ute. Rått. Dimmigt. Som vädret är mest i den här staden. Men man får leva med dessa grå dagar för rätt vad det är kommer dagar enligt ovan och då är det så makalöst vackert att ingenting skulle kunna få mig att vilja byta bort dem.