Jag har aldrig varit någon hejare på att sköta blommor, men jag har trott att det mest berott på en blandning av lathet och bristande engagemang. Nu har jag inom loppet av två veckor mer eller mindre haft ihjäl två blommor trots att jag verkligen ansträngt mig för att sköta dem. När jag köpte krukpåskliljan ovan såg jag verkligen fram emot när alla de där knopparna skulle slå ut. Mitt hem skulle bli ljuvligt vårigt!

Häpp. Det sket sig alltså.

Kan tillägga att jag själv är lika vissen som blomman. Om inte värre. Jag släpade mig iväg till jobbet idag för jag var så illa tvungen. För om jag inte hade varit där hade sakerna inte blivit gjorda, vilket var ett måste, eftersom tidningen ska skickas i morgon förmiddag.

Varenda hålighet i skallen verkar vara fylld och det susar och brusar i mina öron. Då och då drabbas jag av yrsel och jag nyser, fryser och hostar. Om jag inte blir abrupt piggare i morgon så stannar jag hemma. Nu har jag pressat mig i två dagar. Det får räcka. Kroppen pallar inte. Bara en sådan sak att jag fick hjärtklappning av att bowla igår ...