Målarkläderna åkte på idag. Morgonfrisyren brydde jag mig inte om att justera. Det är den gamla blomstertavlan som jag målade över för ett tag sedan som nu fått en fortsättning.

 

 

Titta vilka fina färger!

 

 

Och så här blev det. Jag har inte satt titeln än. Kan inte bestämma mig riktigt, men låt säga att den handlar om bostadsmarknaden. Den är sjuk. Jag är extremt lyckligt lottad som lyckades få ett kontrakt i första hand. Det är inte så himla lätt. Framför allt inte om man lever i social utsatthet av något slag.

 

I varje nummer av de hemlösas tidning Faktum finns ett kort porträtt på någon säljare. Jag grinar alltid när jag läser dessa för jag inser hur lätt det är att hamna utanför. Nu senast en blott 22-årig rumänsk tvåbarnsmor som berättar att hon betalar 1 000 kronor i månaden för att bo i ett rum. De hade väl varit ok om det inte hade varit för att de bor sex personer i det där rummet.

 

Tänk själv. Ett rum och sex personer. Inte mycket till privatliv eller lugn och ro.

 

Ja, jag är sannerligen lyckligt lottad.

 

 

De ljusa färgerna i tavlan är inte vita utan gröna som norrsken, men kameran hade svårt att återge det och jag lyckas inte redigera fram det heller.

 

Hur som helst, tavlan mäter 30x100 cm och om någon vill köpa den är priset 1 400 kronor. Fast jag vet inte om jag vill bli av med den för jag är själv väldigt förtjust i den.