Det är något visst med att resa. Särskilt när man åker en längre bit. Då har man tid att se och höra sina medresenärer. Det är ofta jag får lust att fota dem. Ibland gör jag det också. Fast i smyg. När jag skriver så här låter det nästan konstigt, men det är det där med att fota någon som inte vet om det. Man får ett mer direkt uttryck.

Tjejen ovan bredde ut sig över hela bordet med sina "pluggpapper" och brydde sig inte ens om att samla ihop sig något när jag slog mig ner. Hon liksom pluggade frenetiskt, som att hon gjorde det för att det såg bra ut. Eller så var hon stressad.



Det här paret var sjukt förälskade och när jag tog bilden var typ enda gången som de inte tog på varandra.



Den här bilden är tagen mot rutan så att jag fångat reflektionen av vagnens innanmäte. Därav avsaknaden av färgtäckning. De två tjejerna bredvid varandra ser ut att ingå i samma sällskap, men så var det inte. Den ljusa råkade bara titta åt den andres håll just när jag knäppte, antar jag.



Den här tjejen tjuvade jag på en spårvagn för att jag diggar hennes stil. Trots sin längd valde hon korta brallor. Det skulle jag också gjort. Och gör ibland. Framför allt när man har schyssta skor att visa upp.

Tjejen som syns i förgrunden åkte vagn med sina föräldrar och lillebror. Morsan guidade barnen och förklarade en hel massa. På deras konversation förstod jag att syrran skulle få plinga vid deras station. Brorsan såg lätt besviken ut så jag sa att han kunde plinga när jag skulle gå av. Morsan log och grabben verkade bli både glad och generad på samma gång.