Det är något särskilt med att trycka på en tub så att färgen korvar ut sig över duken. Ibland tänker jag att jag skulle stanna där. Låta tavlan vara sådan. Helt obearbetad med färg som krumbuktar sig i sig själv. Tänka annorlunda. På något sätt känns det som slöseri. Inte i huvudsak med färg utan med duk.

Å andra sidan. Nu har jag köpt på mig så många dukar att jag egentligen inte behöver fundera över vad det ska bli av dem. Det är bara att ta valfritt format och sätta igång. Det är så jag vill ha det. Tänk bara som jag gjort de senaste dagarna. Jag har målat en tavla i 50x50-storlek och igår påbörjade jag ytterligare än. I bara farten.

När jag var på Gekås köpte jag tolv dukar i några olika storlekar. Ett av formaten har jag aldrig målat innan. Det ska bli roligt att ta mig an. Inte särdeles speciellt, men ändå nytt för mig. Imorgon ska det vara molnigt och regnigt. Det passar mig ganska bra. Då behöver jag inte ha ångest över att vilja vara inne och måla.

Jag ska nog gå och lägga mig nu så det blir imorgon lite snabbare för jag längtar efter att fortsätta måla!