Tålamod har aldrig varit en styrka hos mig. Inget jag kan skryta med. Jag kan ha ganska bra tålamod med andra, men med mig själv är det lika med noll. Om saker inte funkar eller blir som jag tänkt mig på en gång lägger jag ner. Enda gången som jag kan ha tålamod med mig själv är när det gäller inredningsdetaljer. Där tillåter jag långsam tillväxt.

Vågen (som jag älskar högt) köpte jag på en bakluckeloppis på Heden, Göteborg, förra sommaren. Skärbrädan med det klassiska trycket picknick fick jag i födelsedagspresent av två vänner. Jag fick även en kökshandduk med samma tryck. Den hänger på ugnsluckan.

Förra helgen på Hönö hittade jag den fina kryddkvarnen. Väldigt 70. Det är lustigt med loppis, ibland fattar man inte grejernas potential förrän långt senare. När jag kom till loppisen i Klåva gick jag först ett ganska snabbt varv för att få en överblick. Sen gick jag ett varv till och verkligen luskikade på alla hyllor.

Det var under det andra varvet som jag fick syn på kvarnen. Jag la knappt märke till den. Den såg skabbig ut. Det är ju ett bruksföremål, men när jag tittade på den som en inredningspryl såg jag hur snygg den är. Och det var också då jag slog till. Den var ju inte dyr heller. Bara 15 kronor. Nu är den diskad och pryder sin plats i mitt köksfönster. Den passar fint in bredvid vågen och skärbrädan, helt klart.