Ljudet av barndom



Första gången jag såg den här klockan på loppisen i Gnosjö tror jag att den kostade 600 kronor. Jag blev enormt förtjust, men tyckte att den var alldeles för dyr för min plånbok. Det var med sorg i hjärtat som jag lämnade den.

Efter den sedvanliga turen på Erikshjälpen åkte jag och vännen S till Gnosjö och jag hade gått i hela butiken och kände mig klar att åka. En odefinierad tanke fick mig att gå in i rummet med klockor och teknikprylar. Klockan fanns kvar! Det satt inte mindre än fyra prislappar på varandra. Den hade blivit sänkt i omgångar och jag köpte den för 175 kronor.

Jag älskar ljudet av tiden. När jag var runt tio-elva år började min fascination för klockor. Jag fick nys om att man kunde köpa urverk för 20-30 kronor och jag åkte till en butik i Göteborg och köpte på mig ett lass urverk och olika visare. Kreativiteten flödade. Jag ville göra klockor av allt.

Det blev ett samlade för jag började köpa klockor lite varstans och på den tiden fanns det massa erbjudanden från olika tidningar om att testa några nummer och få en klocka på köpet. Jag tror jag hade ett 40-tal klockor i mitt rum. Allt tickande blev som olika melodier.

En del undrade hur jag kunde sova med alla ljuden, men det var verkligen inget problem. Snarare att ljuden kändes sövande.

Nu när jag sitter i soffan och hör klockan blir jag alldeles lugn. Det påminner mig om alla dagar hos mormor och morfar när vi satt i soffan och läste Hemmets journal eller spelade bingo på text-tv. Det påminner om svalor som susar genom luften och doften av elvakaffet, råmandet från korna i hagen och smaken av mormors alla kakor.

Trackback
RSS 2.0